Annons
X
Annons
X
Konst
Recension

John-E Franzén, Roots Ångesten vibrerar under ytan

Han är lika känd för sina ”Hells Angels” på Moderna museet som för sitt porträtt av Kungafamiljen. I sin nya utställning söker John-E Franzén tröst både hos Gud och i intensiva excesser.

John-E Franzén, ”Utan titel”, 2016-2017, olja på pannå.
John-E Franzén, ”Utan titel”, 2016-2017, olja på pannå. Foto: Stene Projects

John-E Franzén, Roots

Genre
Utställning
Var
Stene Projects, Brunnsgatan 21B

TOM 29 april

För några år sedan började John-E. Franzéns införa religiösa inslag i sina ödesmättade landskapsmålningar. Det var lite oväntat. Han är trots allt mest känd för den ikoniska målningen ”Hell’s Angels of California” från 1960-talets mitt, en av tidens mest uppmärksammade fotorealistiska målningar. Å andra sidan har han överraskat förr. Med tanke på den explicita nakenheten i ”Hell’s Angelsvar det många som höjde på ögonbrynet när han på åttiotalet förlänades uppdraget att måla kungafamiljen. Franzéns karaktäristiska amerikanare byttes mot en leksaksvolvo av senaste snitt i slottets golv. John-E. Franzén är en kontrastrik konstnär.

I den nuvarande utställningen på Stene Projects visar John-E. Franzén en svit teckningar, liksom några små målningar. För den som längtar efter motiv av amerikansk västkust är detta kanske en besvikelse. Men för den som vill komma gåtan Franzén närmre är utställningen perfekt. I synnerhet som dessa teckningar varken är att betrakta som studier inför något specifikt verk eller som bilder som är avsedda att visas. De är snarare idébanker och infall, på en gång prövande och självklara.

John-E Franzén, ”Utan titel”, 2016-2017, blyerts på papper. Foto: Stene Projects

De utställda teckningarna följer inte någon tydlig tematik, men vissa anslag återkommer. Många av dem är en sorts bildflöden, där väldigt skilda motiv smälter samman. Ibland ligger motiven bredvid varandra, som ett slags bildkollage. Ibland flyter de nästan helt samman och går både i och över varandra. Här finns sexuella referenser, nakna kvinnor och manliga könsorgan, blandade med religiösa motiv och landskapsformationer.

Annons
X

Att betrakta teckningarna är ofta som lyfta på locket och titta rakt in det omedvetnas ostrukturerade tillstånd. Associationerna flödar fritt och kopplingarna är överraskande. Ibland framträder någon karaktär tydligare eller större än de andra och fångar liksom då de andra kring sig. I en teckning framträder ett självporträtt mot en fond av hedonistiska bilder. Men budskapet från den åldrade mannen är dystert: ”There is no hope, death will rule”, säger texten ovanför mannens huvud.

Många av teckningarna verkar ha tillkommit genom att John-E. Franzén hektiskt har försökt nedteckna vad som finns i huvudet just då. Kanske har han kommit ur ett drömskt tillstånd och vill hålla fast vid detta genom att snabbt skissa ned det. Ibland lämnar Franzén dessa associativa bilder i sina ursprungliga skick. Ibland lägger han också till text och det händer att han låter den lilla karaktären ”Mr Shit”, en liten skäggig figur med käpp, passera förbi. ”Mr Shit” intar rollen av ett alter ego och han betraktar teckningarna han besöker med lagom förundrat intresse. Det är som om konstnären fångar sig själv i ett tillstånd han inte längre minns att han har varit i.

John-E Franzén, fritt efter teckning av Cézanne, 2016-2017, olja på pannå. Foto: Stene Projects

Textkommentarer och infogandet av ”Mr Shit” är både bra och dåligt. Metareflektioner är knepiga. Ibland tillför de ytterligare en dimension, ibland tar de ifrån teckningarna dess allvar. För är det något som John-E. Franzéns teckningar förmedlar så är det ett djupt allvar. Det vibrerar en ångest under ytan, något som nästan desperat söker tröst både hos den Evige och i kortvariga livsbejakande, intensiva excesser. Sex och död. Religion och orgier. Allt på en gång.

Stäng

KULTURCHEFENS NYHETSBREV – veckans viktigaste kulturtexter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    I kontrast till de associativa teckningarna finns det några som endast innehåller några få motiv. På utställningen utgör dessa tacksamma andningspauser. Här finns finstämda självporträtt parade med mer burleska bilder som när en kvinna genom avancerad akrobatik visar hela underlivet. Kanske kan man förfasas över detta. Eller kanske kan man minnas ”Hells Angels” och fundera över den desperation som så lätt döljer sig bakom extasen.

    En stillsam teckning av två vilande personer etsar sig fast. I förgrunden ser vi profilen och brösten på en kvinna, i bakgrunden vilar en skäggig man. När jag ser att huvudet saknar kropp smälter John-E. Franzén samman med Johannes döparen. Allt hör ihop, allt är delar av samma sak. Och av samma person.

    Annons

    John-E Franzén, ”Utan titel”, 2016-2017, olja på pannå.

    Foto: Stene Projects Bild 1 av 3

    John-E Franzén, ”Utan titel”, 2016-2017, blyerts på papper.

    Foto: Stene Projects Bild 2 av 3

    John-E Franzén, fritt efter teckning av Cézanne, 2016-2017, olja på pannå.

    Foto: Stene Projects Bild 3 av 3
    Annons
    X
    Annons
    X