Annons

Adopterade bort sin dotter – saknar henne

För sju år sedan mötte hon för första gången sin svenska dotter Anna – som hon adopterat bort 28 år tidigare.
–  Vi grät båda. Det var fantastiskt. Jag hade ju tänkt på henne varje dag.
Men efter det första mötet har det inte blivit så mycket kontakt.

Publicerad
”Det vore ju fantastiskt att ha henne som min dotter. Men hon har sin mamma och pappa. Jag förstår om hon inte vill prata med mig hela tiden. Jag vill att hon ska veta att jag inte förväntar mig det. I stället blir jag glad över de små meddelanden jag får”, säger Angela som adopterade bort sitt barn till Sverige för mer än 30 år sedan.
”Det vore ju fantastiskt att ha henne som min dotter. Men hon har sin mamma och pappa. Jag förstår om hon inte vill prata med mig hela tiden. Jag vill att hon ska veta att jag inte förväntar mig det. I stället blir jag glad över de små meddelanden jag får”, säger Angela som adopterade bort sitt barn till Sverige för mer än 30 år sedan. Foto: Julian Lineros

Angelas dotter adopterades bort direkt efter förlossningen. Angela fick inte ens se sitt barn, inte veta om det var en pojke eller en flicka. Det skulle bara försvåra adoptionen fick hon veta. Men i alla år gick Angela och undrade och våndades.

”Det vore ju fantastiskt att ha henne som min dotter. Men hon har sin mamma och pappa. Jag förstår om hon inte vill prata med mig hela tiden. Jag vill att hon ska veta att jag inte förväntar mig det. I stället blir jag glad över de små meddelanden jag får”, säger Angela som adopterade bort sitt barn till Sverige för mer än 30 år sedan.

Foto: Julian Lineros Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons