Annons
X
Annons
X

”Svenskarna överskattar nivån på vinsterna”

Vinster i välfärden har blivit ett politiskt slagträ och retoriken har blivit viktigare än fakta. Trots den intensiva debatten är allmänheten till stora delar oinformerade om vinstnivåer och effekter av vinstbegränsningar, visar en ny Sifoundersökning. Det skriver Pontus Braunerhjelm och Johan Eklund, Entreprenörskapsforum.

Vinster i välfärden
Pontus Braunerhjelm och Johan Eklund
Pontus Braunerhjelm och Johan Eklund Foto: Pressbilder

DEBATT | VINSTER I VÄLFÄRDEN

Vinsternas vara eller icke vara i skola, vård och omsorg har debatterats häftigt under det senaste året, inte minst mot bakgrund av Ilmar Reepalus utredningsförslag som i praktiken innebär ett vinstförbud. Utredningen kan närmast ses som ett beställningsuppdrag och inte en allsidig och objektiv granskning av olika alternativ. De rekordmånga remissvaren har också riktat stark kritik mot utredningsförslaget.

Kontroversen kretsar huvudsakligen kring frågan om vinster är förenligt med, eller står i motsats till, tillhandahållandet av välfärdstjänster av hög kvalitet. En starkt bidragande orsak till motsättningen är naturligt­vis de tidigare skandaler inom välfärds­sektorerna som fått stor massmedial uppmärksamhet. Vissa debattörer menar att vinster i möjligaste mån bör begränsas eller till och med förbjudas, medan andra menar att vinster utgör en självklar kompensation till entreprenörer och företagare för de risker, uppoffringar och arbete som följer med deras verksamhet. Samtidigt förefaller vinstbegränsningar eller vinstförbud ha ett starkt stöd hos allmänheten.

På uppdrag av Entreprenörskapsforum har Sifo genom­fört en undersökning under mars 2017 om svenskarnas inställning till valfrihet och kvalitet inom välfärdssektorn. Resultaten visar dels att både valfrihet och kvalitet värderas högt, dels att vinstnivåerna överskattas kraftigt av allmänheten. Sifos redovisning samt fullständiga frågor och svarsfördelning kan laddas ned från Entreprenörskapsforums hemsida. 

Annons
X

Det är en större andel av allmänheten som tycker det är viktigt med valfrihet i välfärden än som tycker det är mindre viktigt eller oviktigt. De största an­delarna återfinns i svarsalternativet Mycket viktigt (27 procent när det gäller skola, 31 procent sjukvård och 40 procent äldreomsorg). 

Att god kvalitet i skolan, sjukvården och äldreomsorgen är viktigt är relevant oberoende av politisk hemvist. Även lättillgänglighet anses vara en viktig faktor även om andelarna är mindre på detta område. 

I resultat från Swedish Economic Forum-rapporten ”Vinster, välfärd och entreprenörskap” (2015) visade Henrik Jordahl att allmänheten överskattar vinst­nivåerna kraftigt. Så är det fortfarande; en majori­tet (52 procent) tror att vinstnivåerna är betyd­ligt högre än vad som faktiskt är fallet. Knappt var fjärde person tror att vinstnivåerna ligger inom det intervall som branschen själva hävdar att de gör, 0–10 procent. Lika stora andelar är osäkra i frågan. Individer som röstar rödgrönt uppskattar att vinsterna bland privata utförare är större än bland allians­väljare. 

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    När respondenterna informeras om de verkliga vinstnivåerna, 4–6 procent, är det en majoritet av befolkningen som anser att dagens vinstnivåer är lagom eller för låga, 46 respektive 7 procent. Något fler än var fjärde person (28 procent) anser att vinstnivåerna är för höga.

    Resultaten visar att vinstnivåerna överskattas kraftigt av allmänheten. 

    Som framgått av debatten skulle Välfärdsutredningens förslag omöjliggöra fortsatt verksamhet för en rad företag. Mot den bakgrunden svarar 39 procent av de tillfrågade att de är för ett vinstförbud medan en större andel är emot (48 procent). Detta resultat skiljer sig med andra ord från tidigare resultat där en betydligt större andel (67 procent) ställde sig bakom ett vinstförbud. Vad detta beror på är svårt att uttala sig säkert om, men attityderna kan ha påverkats i takt med att frågan uppmärksammats och granskats allt mer. Eller möjligen att frågorna ställts på något annorlunda sätt. 

    Skillnaderna är tydliga mellan blocken. Bland rödgröna väljare uppger 33 procent att vinstförbud vore mycket bra, på allianssidan är det blygsamma 4 procent.

    Det är även intressant att notera regionala och demografiska skillnader i hur svenska befolkningen ser på vinster och valfrihet. En majoritet av de yngre (18–29 år) anser till exempel att det är viktigt med valfrihet i skolan medan den siffran är betydligt lägre bland 50-åringar och äldre. Det omvända mönstret gäller i fråga om valfrihet inom äldreomsorgen där gruppen 65–79-åringar värdesätter valfrihet högre än övriga åldersgrupper. Vi kan även observera att valfrihet värdesätts högre i storstadsregionerna. I synen på kvalitet observeras inte några regio­nala eller demografiska skillnader. 

    En slutsats av undersökningen är att allmänheten – trots den intensiva debatten – fortfarande till stora delar är oinformerade om vinstnivåer och effekter av vinstbegränsningar. En annan att välfärden har blivit ett slagträ i den politiska debatten där retoriken är viktigare än fakta. Det är, som visat sig på andra håll, bekymmersamt när fakta avfärdas. Varken inter­nationell eller svensk forskning tyder på att det finns några stora skillnader mellan vinstdrivande och icke-vinstdrivande produktion av välfärdstjänster. Samtidigt visar forskning att välfärdssektorerna i vissa avseenden är unika vilket kan motivera offentliga insatser och interventioner.  

    Ett konstruktivt förslag lanserades av Martin Anders­son och Per Strömberg i Swedish Economic Forum-rapporten 2015. De drar slutsatsen att, på samma sätt som översyn och regleringar av finansmarknaderna, bör övervakningen av välfärdssektorerna inkludera: garantier för att korrekt information tillhandahålls av välfärdsföretagen, licensiering, säkerställande av fortlöpande leverans och kvalitet av olika välfärdstjänster, samt mandat att utdela sanktioner gentemot välfärdsföretagen om de inte uppfyller sina åtaganden. 

    Med väl utformade spelregler, snarare än vinstförbud, där såväl privata som offentliga aktörer grans­kas, får vi en chans att nå en välfärd i världsklass.

    Pontus Braunerhjelm

    forskningsledare Entreprenörskapsforum
    och professor KTH

    Johan Eklund

    vd Entreprenörskapsforum
    och professor JIBS och BTH

    Annons

    Pontus Braunerhjelm och Johan Eklund

    Foto: Pressbilder Bild 1 av 2

    Gruppen 65–79-åringar värdesätter valfrihet inom äldreomsorgen högre än övriga åldersgrupper, skriver artikelförfattarna.

    Foto: Pontus Lundahl/TT Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X