Annons

Om falsk och äkta liberalismAndersson glömmer att det finns andra värden än frihet

Lena Andersson.
Lena Andersson. Foto: Staffan Löwstedt

Lena Andersson är träffsäker när hon kritiserar de teoribildningar som ifrågasätter att det skulle finnas en objektiv verklighet. Men med den bild av ”äkta” liberalism som hon målar upp avfärdar hon samtidigt en annan sorts liberalism – den som menar att inte enbart frihet är värdefullt nog att behöva tillhandahållas av staten.

Under strecket
Publicerad

Lena Andersson är en av den svenska idédebattens superstjärnor. När hennes bok ”Om falsk och äkta liberalism” lanserades i Stockholm förra veckan sålde evenemanget snabbt slut och fick flytta till en större lokal. Under onsdagen hålls ytterligare en lansering i Uppsala. Få andra svenska författare skulle kunna skriva en svårgenomtränglig filosofisk bok om att många frihetsförespråkare är skenliberaler och väcka lika stort intresse.

Merparten av boken ägnas åt att kritisera dessa ”falska” liberaler, ofta utan att de nämns vid namn. Andersson tycks vilja hålla diskussionen ett steg bort från den dagliga debatten. Men boken hade tjänat på att precisera åtminstone lite noggrannare vilka det är som avses. En mängd ”-ismer” figurerar på motståndarsidan: empirism, postmodernism, poststrukturalism, postkolonialism, positivism, skepticism, och utilitarism. Enligt Andersson är det gemensamma för idéerna att de inte vilar på en tillräckligt stabil filosofisk grund. De är antifilosofiska, relativistiska, och förnekar att sanningen finns.

Annons
Annons
Annons