Annons
X
Annons
X

Än klappar hjärtat med friska slag. Men sen då?

UNGDOMSARBETSLÖSHET | ALLT ANNAT ÄN FANTASTISKT

Den ljusnande framtid är visst inte de nybakade studenternas, läser jag i gårdagens DN. Ungdomsarbetslösheten är hög – högre än på de flesta andra håll i EU. Därtill dras rikets unga med sömnsvårigheter och psykiska problem. Och de får allt svårare att komma in på högskolan. När studentens lyckliga dag är omsjungen verkar det vara idel olyckor att vänta.

En sak som emellertid livar upp en hel del svenska studenters tillvaro är utlandsvistelsen, som ju faktiskt många tar chansen att förverkliga strax efter studenten.

Att åka utomlands och jobba ett år är nyttigt och lärorikt brukar vi säga. Kanske ett sabbatsår mellan gymnasiet och högskolan för att arbeta som servitris i Berlin, med telemarketing i Barcelona, med gårdsarbete i Australiens utmarker, fiskrensning i Norge eller som au pair hos en familj i New York, Peking eller Moskva. Världen har en del att erbjuda en äventyrslysten ungdom i jakt på erfarenheter och kunskap.

Annons
X

Det där året brukar i efterhand ofta refereras till som en fantastisk tid. Okej, jag har ingen statistik på den saken, men åtminstone om jag ser till mina egna bekantskaper genom livet är detta det vanligaste helhetsomdömet.

Fantastiskt betyder inte nödvändigtvis att utlandsvistelsen har varit en dans på rosor. Snarare handlar det om en tid av emancipation. Man lär sig klara sig själv. Man rår över sitt liv, tar intryck och träffar människor. Man är en liten människa på strövtåg i en stor värld. Under denna tid brukar den i världen strövande ungdomen inte omfattas av den svenska modellens välmenande omsorger. Men märkligt nog gör man ändå ingen koppling mellan det där fantastiska borta och det mer prosaiska och hårdreglerade hemma. Snarare tvärtom.

Väl hemma konstaterar man att där ute i världen är arbetsmarknaden lite mer otrygg. Ibland är detta också sant, men spelar det någon roll när tryggheten på hemmaplan bara finns i teorin, men i praktiken är onåbar för den som ännu inte fått in foten?

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Allting beror på vilka villkor man föredrar här i livet. Sådana som är lite mer otrygga, men som erbjuder dig möjligheten att smaka erfarenheter? Eller sådana som erbjuder dig utanförskap, tristess och stagnation i trygghetens förklädnad?

    För i själva verket är ju villkoren värre här hemma än på andra håll i EU. Detta tänkte förmodligen inte Marita Ulvskog på när hon igår krävde ett toppmöte om ungdomsarbetslösheten i samband med det svenska ordförandeskapet. Den största lärdom som Sverige skulle kunna dra ur ett sådant möte vore att ta bort de trösklar som vi medvetet låter torna upp sig framför ungdomarna.

    Diskussionen om Las turordningsregler förs förvånande sällan bland de ungdomar de påverkar allra mest. Det samtalet pågår snart sagt uteslutande i de politiskt aktiva lägren. Ständigt återkommer påståendet att utan Las intrikata system vore ungdomens villkor förpassade i rännstenen.

    Märkligt. För vet ni?

    Jag har aldrig hört någon beskriva sin tid i en arbetsmarknadsåtgärd som fantastisk.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X