Annons

Anders Burman:Almqvist ville anpassa undervisningen för individen

Under det dryga decennium som CJL Almqvist var anställd vid Nya elementarskolan bidrog han till att göra den till en av 1800-talets mest intressanta läroanstalter. Almqvists nyutgivna artikelsamling om pedagogik innehåller flera progressiva tankar om skola och undervisning.

Under strecket
Publicerad

I den svenska litteraturhistorien är det få författare som framstår som lika undanglidande, mångsidiga och svårkategoriserade som Carl Jonas Love Almqvist. Hans omfattande författarskap fungerar som en provkarta över litterära stilar och genrer under första hälften av 1800-talet. Han skrev allt från nonsens­poesi, meditativa songes, religiösa traktater och romantiskt präglade formexperiment till enkelt berättade folkskrifter, politiska tendensstycken och melodramatiska underhållningsromaner. Men han var inte bara skönlitterär författare, utan under långa perioder arbetade han också som lärare, rektor och journalist. Även inom dessa områden gjorde han betydande insatser.

Som pedagog och skolman var Almqvist verksam först vid Kungliga Krigsakademien i Karlberg och därefter, från slutet av 1820-talet till början av 1840-talet, vid Nya elementarskolan i Stockholm. Det var ett experimentalläroverk som tillkom för att man i praktiken skulle testa diverse moderna undervisningsformer samtidigt som skolans elever skulle ha större frihet att själva välja sina läroämnen. Tämligen omgående efter skolans inrättande 1828 anställdes den då 34-årige Almqvist som lärare, och snart blev han också rektor. Under det dryga decennium som han sedan var anställd vid Nya elementarskolan bidrog han i allra högsta grad till att göra den till en av 1800-talets mest intressanta och uppmärksammade läroanstalter. För skolans räkning författade han också en lång rad läroböcker i så skilda ämnen som grekiska, franska, svensk språklära, allmän språklära, rättstavningslära, linearteckning, aritmetik och geometri. ”Jag har skrifvit flera läroböcker, än någon pedagog i Sverige, sedan Gustaf Wasa, och hvilka ej måste sakna all förtjenst, emedan de flesta af dem behöft uppläggas flera gånger”, påpekade han själv i ett brev.

Annons
Annons
Annons