Annons
X
Annons
X

”Allvarligt fel att inte diarieföra”

Det kan vara ett allvarligt tjänstefel när Försvarsdepartementet inte registrerar en handling från Totalförsvarets Forskningsinstitut. Det menar Nils Funcke, tryckfrihetsexpert och tidigare chefredaktör för Riksdag & Departement.

Det mejl med en innehållsligt mycket känslig bilaga som sändes 20 januari 2010 från FOI till Försvarsdepartementet, borde inte ha sorterats bort. Det konstaterar tryckfrihetsexperten och journalisten Nils Funcke.

– Det framgår av innehållet att brevet hade substans. Då måste det in i diariet. Nästa fråga man ställer sig är om brevet togs bort ur Försvarsdepartementets diarium i efterhand – i såfall ett grovt fel och något mycket allvarligt.

Enligt den svenska offentlighetsprincipen ska handlingar som skickas till bland annat riksdag, regering, departement, myndigheter och kommuner betraktas som en allmän egendom.

Annons
X

– Syftet är att allmänheten ska kunna följa hur ett ärende hanteras. Det finns ett lagligt utrymme för att sortera bort reklam eller innehållslös information, typ spam, men en skrivelse med substans måste registreras i diariet, påpekar Nils Funcke.

Han påminner om att Justitieombudsmannen flera gånger har väckt åtal mot tjänstemän som har begått fel. Ett av de mer spektakulära fallen var när Caroline Krook, tidigare biskop i Stockholms stift, eldade upp inkomna brev från präster som hon hade uppmanat att skriva om hur de hade det. Trots brevens själavårdande karaktär, fälldes Caroline Krook i Svea Hovrätt, och dömdes att betala 16 000 kronor i böter för tjänstefel.

– Eftersom kyrkan ännu var en del av staten, var det ett brott mot offentlighetsprincipen. Hon hade åkt ut till sommarstugan och bränt upp handlingarna i spisen, förklarar Nils Funcke.

Precis som när handlingar inte registreras, kan man misstänka mörkläggning, att någon försöker dölja något.
Nils Funcke, tryckfrihetsexpert och tidiigare chefredaktör för Riksdag & Departement.

Det nu aktuella fallet är trots allt av en långt allvarligare karaktär. Nu handlar det inte om enskilda prästers brev om livskriser, utan om en handling som konstaterar regeringens medgivande till affärer mellan en svensk myndighet och främmande makt om en svenskbyggd vapenfabrik utomlands.

Det finns möjligheter att hemligstämpla synnerligen känslig korrespondens, men myndigheters handlingar måste likväl noteras som inkomna eller sända. Myndigheter har visserligen rätt att i efterhand sovra i sitt diarium, men bara om det finns ett beslut om det. Beslutet ska i så fall räkna upp exakt vilka handlingar som en myndighet plockar bort samt ange ett lagligt och rimligt skäl.

– Är handlingen diarieförd men bortplockad utan formellt beslut är det förstås allvarligt. Precis som när handlingar inte registreras, kan man misstänka mörkläggning, att någon försöker dölja något.

Traditionellt har posten till myndigheter ofta gått via en expedition men numer går epost ofta direkt till en handläggare.

– Då ska det finnas rutiner att sända posten vidare till registratorn, eventuellt också att skriva ut och sätta in e-handlingar som pappersutskrifter i pärmar.

Nils Funcke betonar att myndigheter 2012 inte längre kan skylla på att epost skulle vara något nytt och ovant.

– I synnerhet hos regering och departement ska det vara ordning och reda, säger Funcke, som åren 2004–2009 var chefredaktör på tidningen Riksdag & Departement.

Läs mer om det senaste kring Saudiaffären:

QUIZ | Har du koll på åren som gått?

2012: Vilket öknamnfick skandalkaptenen? quiz.svd.se 2011: Katastrofer ochstörtade diktatorer quiz.svd.se 2010: Vad minns duav skandalernas år? quiz.svd.se
Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X