Annons
X
Annons
X

Alltmer bistånd stannar i Sverige

En allt större del av Sveriges bistånd stannar inom landets gränser. I år går drygt 13 procent av pengarna till flyktingmottagande.

– Det är olyckligt att det svenska biståndet urholkas, säger Peter Sörbom, samordnare vid utvecklingsorganisationen Concord.

(uppdaterad)

Svenskt bistånd ska förbättra levnadsvillkoren för människor som lever i fattigdom och förtryck. Sida lyfter på sin hemsida fram hur vi hjälpt Moçambique att bygga upp ett utbildningssystem, men skriver också att stödet kan ges genom delfinansiering av olika poster i mottagarländernas budgetar.

Mindre ofta tänker vi på att biståndet också stannar inom Sveriges gränser, där en allt större andel används till flyktingmottagning.

I fjol gick 10 procent av det svenska stödet – som då låg på totalt 35,5 miljarder kronor – till att ta emot asylsökande på hemmaplan. Det gör Sverige till ett av de länder i Europa med högst avräkningar för flyktingmottagning.

Annons
X

Bara Cypern (53 procent) och Malta (33 procent) har högre siffror, visar en ny rapport från Concord Europa som publiceras senare i oktober. I år väntas drygt 13 procent av det svenska biståndet gå till flyktingkostnader.

– Biståndet fortsätter att urholkas, vilket är väldigt olyckligt, säger Peter Sörbom, samordnare vid Concord.

Redan fjolårets notering på tio procent gjorde att Sverige stack ut, både i förhållande till andra jämförbara länder och till våra nordiska grannar. Tyskland och Storbritannien använder inte ens en procent av biståndet till asylmottagning. Danmark, som liksom Sverige anses vara en generös biståndsgivare, har avräkningar som procentuellt sett uppgår till ungefär hälften av de svenska.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    –Det är viktigt att Sverige har en generös asylpolitik och bra att vi håller fast vid enprocentsmålet, men vi använder en klart större andel av biståndet till flyktingmottagning än andra liknande länder, säger Peter Sörbom.

    OECD:s regler är som en schweizerost.
    Magnus Walan, rådgivare på Diakonia

    Att Sverige är ett av världens mest generösa biståndsländer och tar emot många flyktingar är positivt, men kan bara delvis förklara de höga avräkningarna, menar han:

    – Avräkningarna har fyrdubblats sedan 2006 trots att mottagningen av asylsökande bara har fördubblats. Sverige räknar i dag med högre kostnader per flykting än många andra länder.

    Före 2007 låg avräkningarna på 48 000 kronor per flykting, enligt en rapport från Diakonia. De senaste sex åren har kostnaderna legat på i snitt 92 000 kronor per person. Sverige följer internationella riktlinjer som har satts upp av OECD, men får ändå kritik för sitt förändrade förhållningssätt.

    – Vi uppfattar att det är orimligt att använda en så stor del av biståndsbudgeten för diverse kostnader i Sverige, där avräkningar för asylkostnader är den enskilt största. Inga utvärderingar har kunnat påvisa några resultat i relation till vad riksdagen har sagt att biståndet ska gå till, säger Magnus Walan, rådgivare vid biståndsorganisationen Diakonia.

    Enligt Walan ligger Sveriges avräkningar på ungefär samma nivå som de summor vi satsar på bistånd i Afrika söder om Sahara.

    – OECD:s regler är som en schweizerost; de är vaga och tillåter väldigt mycket. Biståndsorganisationerna i nord och syd är överens om att det inte borde vara givarländernas organisation som ensam bestämmer det här.

    Biståndsminister Hillevi Engström ser flera förklaringar till utvecklingen, men pekar på att Sverige är ett generöst land som tar emot många asylsökande.

    – Det ska vi vara stolta över. Under krisen i Syrien har vi tagit emot näst flest flyktingar efter Tyskland, säger hon utan att vilja kommentera att storleken på avräkningarna skiljer sig kraftigt åt länderna emellan.

    Att kostnaderna per person har skjutit i höjden förklarar hon med att många av de som kommer till Sverige är barn som inte har några vuxna med sig.

    – Barn som kommer utan sina föräldrar måste man ta om hand på ett annat sätt. De behöver mer omvårdnad, många är traumatiserade och kan kräva psykolog- och läkarbehandlingar.

    Engström framhåller att Sverige följer befintliga regler:

    – Vi är ett av få länder i världen som ger en procent av vår bruttonationalinkomst i bistånd. Även efter avräkningarna har vi en hög nivå.

    ”Hur ska vi ha koll på FN-bistånd när inte UD har det?” blog.svd.se
    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X