Annons

”Obehandlad huvudvärk förvärras med åren”

Huvudvärk är en folksjukdom som länge fallit mellan stolarna i svensk vård trots att WHO klassar migrän som en av de svåraste sjukdomarna man kan leva med. Därför behövs en ny vårdkedja för huvudvärkspatienter med kompetent primärvård, huvudvärksskolor och specialistvård. Det skriver Anna Karin Wallberg, Huvudvärksförbundet.

Under strecket
Publicerad

Anna Karin Wallberg

Foto: Martina Holmberg/TT, Tomas Oneborg Bild 1 av 2

Anna Karin Wallberg.

Foto: Tomas Oneborg Bild 2 av 2

Anna Karin Wallberg

Foto: Martina Holmberg/TT, Tomas Oneborg Bild 1 av 1
Anna Karin Wallberg
Anna Karin Wallberg Foto: Martina Holmberg/TT, Tomas Oneborg

DEBATT | HUVUDVÄRK

För många med svår migrän är en bra vård skillnaden mellan att kunna yrkesarbeta eller inte. I dag tar det i genomsnitt åtta år att få en riktig diagnos på huvudvärken och därmed en adekvat vård. Okunskapen om huvudvärksdiagnoser inom primärvården är anmärkningsvärd och endast ett fåtal patienter remitteras vidare till neurologkliniker.

Dessvärre är stora delar av specialistvården inte heller intresserad av att ta sig an människor med svår huvudvärk. Huvudvärksförbundet har i en undersökning ställt frågor utifrån våra medlemmars behov till samtliga neurologkliniker i Sverige och har fått svar från hälften av dem. Svaren visar att neurologklinikerna har mycket vaga uppdrag kring huvudvärkspatienter från sina landsting. Neurologer är sällan speciellt inriktade på huvudvärksdiagnoser och har endast i fåtal fall någon annan vård än läkemedel att erbjuda. Många huvudvärkspatienter blir dessutom direkt återremitterade tillbaka till primärvården.

Annons
Annons

Obehandlad huvudvärk har en stark tendens att förvärras med åren. Många med till exempel lättare, episodisk migrän skulle sannolikt kunna undvika att utveckla en svår, kronisk migrän om adekvat behandling sattes in tidigare i livet.

Ett första steg till en bättre vårdkedja är ökade kunskaper inom primärvården för att de på ett aktivt sätt ska hitta personer med huvudvärk, utesluta livshotande orsaker, ge rätt behandling för rätt diagnos samt ge de patienter som behöver en remiss till specialistbehandling.

Nästa steg bör ske på enheter som är specialiserade på huvudvärk. Vi förordar bland annat en form av huvudvärksskola där patienter i grupp får lära sig mer om till exempel neurologiska fakta kring huvudvärk, de psykiska effekterna av smärta, möjligheterna till egenvård genom fysioterapi, effekterna av läkemedel och inte minst om hur man ska leva med sin huvudvärk för att minska effekterna på livet nu och framöver.

Den specialiserade huvudvärksvården bör ske i team som liknar de smärtenheter och de stressmottagningar som finns i många landsting. Neurolog, smärtläkare, sjuksköterska, KBT/ACT-terapeut, fysioterapeut och arbetsterapeut är viktiga kompetenser. Huvudvärksteamen bör finnas placerade på ett antal lättillgängliga platser i regionerna.

Vi ser dessutom behov av en enhet inom varje landsting som arbetar för att bistå huvudvärksteamen med den senaste forskningen och den samlade kunskapen från samtliga team. De bör också utvärdera vården ur såväl uppdragsgivarnas som patienternas synvinkel. Denna enhet bör ansvara för kontakterna med en nationell huvudvärks- och smärtexpertis på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Annons
Annons

Anna Karin Wallberg.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1
Anna Karin Wallberg.
Anna Karin Wallberg. Foto: Tomas Oneborg

SKL eller annat nationellt organ bör ansvara för samlad forskning och förvärvad kunskap om huvudvärk med kontakter såväl inom landet som internationellt. De bör också ansvara för att jämföra vårdinsatserna mellan enheter och landsting. Nya rön bör aktivt spridas till samtliga landsting, till patientorganisationer och till allmänheten vid behov.

Med den föreslagna modellen kan vårdresurser koncentreras till huvudvärksskolor och huvudvärksteam och därmed minska behovet av primärvårdsbesök, akutbesök samt behovet av neurologexpertis och psykologer. Med en positiv effekt av tidiga insatser och ökade kunskaper hos patienten bör behoven av läkemedel, avgiftning och psykologstöd minska. Dessutom kan korta och långa sjukskrivningar minska med sjunkande sjuktal och väsentlig ökning av landets samlade produktion som följd.

Huvudvärksförbundet ser fram emot att den politiska ledningen i samtliga landsting och regioner snarast ger verksamheten i uppdrag att möta de behov av en god och tillräcklig vård för huvudvärksdrabbade som finns hos just deras befolkning. Vi förväntar oss också att nationella organ som SKL, Socialstyrelsen samt Försäkringskassan möter vårdens behov av uppdaterade kunskapsunderlag och tydliga riktlinjer kring vården och sjukförsäkringen för svårt huvudvärksdrabbade. För att säkerställa att så sker kommer Huvudvärksförbundets att kontinuerligt följa utvecklingen och vid behov kontakta den kommande regeringen för att diskutera starkare nationella riktlinjer.

Anna Karin Wallberg
ordförande Huvudvärksförbundet

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons