Annons
X
Annons
X

Allt fler amerikaner skryter med sina svenska rötter.

BOKLÅDAN | SVENSK-AMERIKANER

”I’m Swedish too!” Jag vet inte hur många gånger jag hört detta spontana utrop i telefon eller i samtal med amerikaner. Den svenskheten kan sitta oerhört ytligt men den finns där som ett stolt arv – och i delstater som Minnesota och Wisconsin märks fortfarande drag av skandinaviskt trygghetstänkande.

Begreppet ”identity politics” används i den pågående samhällsdebatten, ibland positivt, men oftast nedlåtande och avfärdande ungefär som politisk korrekthet. Men heroiska forskarinsatser på detta område finansieras och utförs via just sådana etniskt rotade institutioner.

På mitt skrivbord ligger två exempel: The Old Country and the News. Essays on Swedes and America, av svenskättlingen H Arnold Barton, (Southern Illinois University Press) och The Creation of an Ethnic Identity. Being Swedish American in the Augustana Synod 1860–1917, från samma förlag, av Dag Blanck, som visserligen återfinns på Uppsala universitet, men som i förordet berättar om sina tidiga kontakter med Augustana College i Rock Island i Illinois.

Annons
X

Dag Blanck citerar veteranen Barton som konstaterat att svenskarna i Nordamerika kan ösa ur ”en av de rikligaste historiska bokskatterna av alla invandrargrupper”. Det är det de båda gjort, med fascinerande slutsatser om hur den tidiga svensk-amerikanska identiteten skapades. Blanck beskriver hur en grupp svenska präster grundade Augustana Synod och hur ”en svensk-amerikansk kulturell tradition uppstod” med så småningom allt fler amerikanskfödda medlemmar. Kungarna Gustav II Adolf och Karl XII lyftes fram men man tryckte också på idealen ”självständighet och frihet” – och eftersom de ingår i det amerikanska samhällsbygget kunde man hålla fram sina egna bidrag till detta.

H Arnold Barton spänner över en längre tidsperiod och poängterar att hela 4,3 miljoner amerikaner säger sig ha svenska rötter numera. Det var en kraftig ökning jämfört med tidigare och det ”säger en hel del om den nya framväxande självvalda etnicitetstänkandet” menar Barton som avslutar med funderingar kring den hurtiga tonen i emigrantbreven hem och en kort redovisning av svenskarna som inte klarade sig, ”the underside of Swedish America”, samt allra sist ”reflektioner” om medpassagerarna på en flight från Chicago till Stockholm som på något sätt summerar alla dagens svensk-amerikaner; tonårs­flickorna, forskaren, affärs­mannen och mamman som ska låta barnen bo hos mormor och morfar i sommarstugan.

Karin Henriksson

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X