Annons
X
Annons
X

Alliansens partier kör dubbelspel om skatter

Allianspartierna säger nej till att ge EU beskattningsrätt, med undantag av Folkpartiet. Men ändå röstar de borgerliga partiernas ledamöter i EU-parlamentet gång på gång ja till förslag som stödjer införandet av en särskild EU-skatt. Det skriver Philip Lerulf, Junilistan.

BRÄNNPUNKT | SKATTERNA

Starka krafter i parlamentet driver därför på för att ge EU rätt att direktbeskatta både företag och medborgare.
Philip Lerulf

Miljöpartiet har fått hård kritik från borgerligt håll sedan Åsa Romson i radions Ekot (3/3) tog ställning för en särskilt EU-skatt. Kritiken klingar dock falsk. För medan allianspartierna på hemmaplan motsätter sig en EU-skatt, sluter partiernas ledamöter i EU-parlamentet nämligen regelbundet själva upp bakom kraven på egen beskattningsrätt. Dubbelspelet tär på förtroendet för de borgerliga politikerna och riskerar att stå svenska skattebetalare dyrt.

I torsdags utsågs Mario Monti, Italiens tidigare premiärminister, att leda EU:s så kallade ”högnivågrupp” som ska utreda EU:s framtida finansiering. EU finansieras idag till största del av pengar från de medlemsländerna. Medan de nationella regeringarna uppskattar att ordningen stärker budgetkontrollen, betraktas den som ett aber bland de politiker som utveckla EU till en federal stat. Starka krafter i parlamentet driver därför på för att ge EU rätt att direktbeskatta både företag och medborgare.

Annons
X

**I Sverige är motståndet **mot en EU-skatt kompakt. Med undantag av Folkpartiet säger allianspartierna nej till att ge EU beskattningsrätt. Motståndet i Bryssel och Strasbourg är däremot inte lika övertygat. Faktum är att partiernas ledamöter i EU-parlamentet gång på gång röstar ja till förslag som stödjer införandet av en särskild EU-skatt.

Detta hände så sent som i tisdags. När EU-parlamentet röstade om rapporten ”Den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: Årlig tillväxtöversikt 2014” De Backer (2013/2157 (INI)) hade våra svenska ledamöter att ta ställning till (paragraf 44) med följande lydelse:

”Europaparlamentet påminner om sin åsikt att medlemsstaternas budgetsituation kan underlättas genom ett nytt system med egna medel för finansiering av unionens budget som kommer att minska de BNI-baserade bidragen och sålunda ge medlemsstaterna möjlighet att fullgöra sina konsolideringsinsatser utan att äventyra EU:s finansiering för att stödja investeringar i åtgärder för ekonomisk återhämtning och reformåtgärder. Parlamentet understryker därför den vikt man fäster vid den nya högnivågruppen om egna medel, vars arbete bör leda fram till en verklig reform av EU:s finansiering.”

Uttrycket ”ett nytt system med egna medel” är EU-slang för EU-skatt. Detta vet givetvis de borgerliga parlamentarikerna. Ändå valde flera av dem att uttryckligen stödja lydelsen. Marit Paulsen (FP), Olle Schmidt (FP), Cecilia Wikström (FP) och Kent Johansson (C) röstade samtliga ja till paragraf 44. Det gjorde för övrigt också Amelia Andersdotter och Christian Engström (Piratpartiet).

När det var dags för slutvotering stod det klart att paragraf 44 klarat sig kvar i förslaget. En röst på resolutionen i sin helhet skulle således även bli ett ja till detta stycke. Detta tycktes dock inte beröra de svenska ledamöterna. Nu röstade även Christofer Fjellner (M), Gunnar Hökmark (M), Anna Ibrisagic (M), Anna-Maria Corazza Bildt (M) och Alf Svensson (KD) ja.

Tillskyndarna av en EU-skatt brukar hävda att den vore ”skatteneutral” och inte skulle påverka det samlade skattetrycket. Det är givetvis en ren bluff såtillvida de enskilda medlemsländerna inte samtidigt skär ner i sina offentliga utgifter, till exempel vård, skola och omsorg. Stöd för en sådan maktförskjutning finns knappast bland väljarna i Sverige.

Ändå röstar allianspartiernas ledamöter ja när EU-parlamentets kräver egna ekonomiska resurser. Sverige varken kan eller bör rösta nej till allt som föreslås i EU. Grunden för EU är samarbete. Men i en för självbestämmandet så pass central fråga som beskattningsrätt hade det inte varit för mycket begärt med lite starkare ryggrad.

PHILIP LERULF

författare, journalister och tredjenamn på Junilistan i valet till EU-parlamentet

Fler artiklar om skattepolitiken:

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X