Annons
X
Annons
X

Alliansen rår inte på byråkratin

Trots att antalet myndigheter har minskat sedan 2006 är kostnaderna i dag högre, sedan inflationen räknats bort. Efter sex år med alliansen vid regeringsmakten har inte mycket hänt, skriver ekonomen och författaren Henrik RS Olsson.

Arbetsdomstolens lokaler. Det är den myndighet som har högst lokalkostnad per anställd: 232900 kronor, skriver Henrik RS Olsson.
Arbetsdomstolens lokaler. Det är den myndighet som har högst lokalkostnad per anställd: 232900 kronor, skriver Henrik RS Olsson. Foto: CLAUDIO BRESCIANI/SCANPIX

BRÄNNPUNKT | MYNDIGHETER

Härom året avskaffades filmcensuren för vuxna. Trots detta blev myndigheten kvar under nytt namn, med nya uppgifter och till och med en större personalstyrka.
Henrik R S Olsson

För snart tio år sedan, då Socialdemokraterna innehade regeringsmakten, riktade de fyra borgerliga partierna stark kritik mot den dåvarande regeringens myndighetspolitik. Både färre och mer kostnadseffektiva skulle de statliga myndigheterna bli om alliansen kom till makten. Men det var då det. Efter sex år vid regeringsmakten har inte mycket hänt.

I dag publicerar Timbro boken ”Alliansens myndighetspolitik – ny regering men samma byråkrati” som innehåller en omfattande granskning av de statliga myndigheterna. Det är tydligt att regeringen, trots löften om motsatsen, har fortsatt på det redan intrampade spåret, med nya små myndigheter, mycket personal och dyra lokaler.

Annons
X

Under perioden 2006 till 2011 har 47 myndigheter avvecklats eller ombildats men 34 nya (eller nygamla) myndigheter har tillkommit. Antalet myndigheter har minskat från 247 till 234, men det beror i första hand på att verksamheten har flyttats över till någon annan myndighet. Den enda verksamhet som har avvecklats i sin helhet är Arbetslivsinstitutet.

Trots att antalet myndigheter har minskat är kostnaderna i dag högre, efter att inflationen räknats bort. Antalet anställda i staten har i princip varit konstant. Det är uppenbart att det finns en ovilja från regeringens sida att friställa personal. Ett talande exempel är Statens biografbyrå. Härom året avskaffades filmcensuren för vuxna. Trots detta blev myndigheten kvar, under nytt namn, med nya uppgifter och till och med en större personalstyrka än tidigare.

Trots att myndigheterna blivit färre till antalet var det ungefär lika många anställda i staten 2011 som 2006. Av 226 jämförbara myndigheter (myndigheter som har funnits under hela perioden) hade hela 116 ökat sin personal. I vissa fall beror det på medvetna politiska satsningar, såsom fler poliser, men det är svårare att hitta någon förklaring till varför myndigheter som Läkemedelsverket, Finansinspektionen och Statens energimyndighet har vuxit kraftigt.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Personalen är myndigheternas största budgetpost. År 2011 uppgick personalkostnaderna (inklusive arbetsgivaravgifter) till 110 miljarder kronor. Detta kan jämföras med 2006 då de uppgick till 95,6 miljarder, vilket motsvarar 104,8 miljarder (i 2011 års priser).

    Myndigheternas näst största kostnad är lokalerna. Även lokalkostnaderna har ökat i fasta priser räknat, vilket även gäller de övriga driftskostnaderna, alltså utöver personal och lokaler. Detta trots att antalet myndigheter minskade under samma tidsperiod.

    Den statliga förvaltningskommittén bedömde att det finns en stor besparingspotential vad beträffar lokalförsörjningen och föreslog bland annat samlokalisering av mindre myndigheter i så kallade myndighetshotell, men detta har inte genomförts. Tvärtom huserar vissa myndigheter i mycket flotta lokaler.

    På lokalområdet finns mycket stora variationer. Lokalkostnaden per anställd har jämförts för 151 myndigheter där verksamheten bedrivs från traditionella kontorslokaler. I snitt var lokalkostnaden per anställd cirka 100000 kronor 2011, men varierade mellan 41000 och 232900 kronor. Högst lokalkostnad per anställd hade Arbetsdomstolen och lägst hade SMHI.

    Samtidigt som privata företag ständigt arbetar med effektivisering tycks en del statliga myndigheter ha ”slagit sig till ro”. Lokalkostnaderna är ett talande exempel. De som i slutänden betalar för myndigheternas lokalförsörjning – privatpersoner och företag via skatten – måste själva anpassa sig till kostymen. Det är därför helt oacceptabelt att det finns myndigheter som inte gör det. Regeringen borde följa Förvaltningskommitténs förslag och inrätta myndighetshotell för mindre myndigheter. Myndigheter som har obefogat höga lokalkostnader och som själva inte gör något åt det bör få reducerade driftsanslag.

    Medan vissa myndigheter anstränger sig hårt för att hålla nere kostnaderna finns det hos andra ett slags bekvämlighet, en ibland uttalad ovilja till förändring. Detta visar att det behövs bättre samordning och kontroll. Det är hög tid för regeringen att göra en samlad översyn av den statliga byråkratin – vilket betyder mer än att tillsätta utredningar vars rekommendationer man sedan lämnar därhän. Den senaste tidens uppmärksammade fester är bara en marginell del av slöseriet i staten.

    HENRIK R S OLSSON

    civilekonom, författare till boken ”Alliansens myndighetspolitik – ny regering men samma byråkrati”

    Annons
    Annons
    X

    Arbetsdomstolens lokaler. Det är den myndighet som har högst lokalkostnad per anställd: 232900 kronor, skriver Henrik RS Olsson.

    Foto: CLAUDIO BRESCIANI/SCANPIX Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X