Annons
X
Annons
X

”Alliansen måste prioritera att sänka skatterna”

Sverige har världens högsta marginalskatt. Inkomstskatterna är nu så höga att de gör både medborgarna och staten fattigare. Vid ett regeringsskifte borde en av Alliansens främsta prioriteringar vara att åtgärda denna skevhet, skriver representanter för allianspartiernas ungdomsförbund och Skattebetalarnas förening.

(uppdaterad)
Finansminister Magdalena Andersson räknar med att den höjda entreprenörsskatten ska ge intäkter om 4,9 miljarder kronor. Då utgår hon från att de höjda skatterna inte ska leda till beteendeförändringar, vilket är extremt osannolikt, skriver artikelförfattarna.
Finansminister Magdalena Andersson räknar med att den höjda entreprenörsskatten ska ge intäkter om 4,9 miljarder kronor. Då utgår hon från att de höjda skatterna inte ska leda till beteendeförändringar, vilket är extremt osannolikt, skriver artikelförfattarna. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

DEBATT | VALET 2018

I dag är den högsta marginalskatten på arbete ungefär 60 procent om man räknar samman genomsnittlig kommunalskatt, den statliga inkomstskatten, värnskatten och jobbskatteavdragets avtrappning. Men för att se skattebelastningen på en extra intjänad hundralapp måste man även ta med lagstadgade arbetsgivar­avgifter och indirekta skatter. Då får man fram den effektiva marginalskatten. I dag har Sverige en effek­tiv marginalskatt på hela 75 procent. Det är högst i världen. 

Att bara få behålla en fjärdedel av en löneökning är inte bara stötande, det är dessutom skadligt för Sverige och svensk ekonomi. Höga marginalskatter minskar incitamenten för utbildning, arbete och risktagande. Det leder i sin tur till en lägre grad av aktivitet i ekonomin, något som får till följd att skatte­intäkterna minskar trots att skattesatserna höjs. Det innebär att vi alla blir fattigare.

Under Alliansregeringens åtta år vid makten sänktes skattetrycket från 46 till 42,6 procent. Bland de viktigaste reformerna var jobbskatteavdragen, som gav vanliga människor mer pengar kvar i plånboken och stärkte drivkrafterna till arbete. Alliansregeringen genomförde inget systemskifte. Ett antal viktiga refor­mer, bland annat ett avskaffande av den statliga inkomst­skatten, uteblev. Men det går inte att bortse från att flera steg i rätt riktning togs. 

Annons
X

I dag går utvecklingen åt rakt motsatt håll. Skatt efter skatt skruvas upp och en stor del av höjningarna slår direkt mot jobb och företagande. Sverige behöver en regering med en helt annan syn på medborgaren som skattesubjekt och med en större förståelse för drivkrafter för jobb och företagande. Ett naturligt startskott för en Alliansregering 2018 bör därför vara att avskaffa den statliga inkomstskatten och värnskatten. 

Ett avskaffande av statlig inkomstskatt innebär att arbetslinjen stärks, utbildningspremien blir högre och ansvar belönas. Detta stärker samhällets merito­kratiska drag och innebär att utfallet för medborgaren beror mer på dennes egen insats än på socio­ekonomisk bakgrund. Att de sista 5 procent­enheterna av den statliga inkomstskatten, den så kallade värn­skatten, skulle vara tillfällig när den infördes 1995 men fortfarande är kvar 22 år senare är ytterligare ett argument för ett avskaffande. 

En alliansregering 2018 måste ha som gemensam utgångspunkt att frukten av ditt arbete är din. 

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Samtidigt måste alla reformer finansieras, annars är risken stor att förtroendet för politiken urholkas. Alltför ofta finansieras reformer genom påhittade intäkter baserade på statiska modeller. Ett färskt exem­pel är att finansminister Magdalena Andersson räknar med att den höjda entreprenörsskatten (de så kallade 3:12-relgerna) ska ge intäkter om 4,9 miljarder kronor. Då utgår hon från att de höjda skatterna inte ska leda till beteendeförändringar, vilket är extremt osannolikt. Något som också Konjunkturinstitutet, som uppskattar intäkterna till en knapp tredjedel, 1,5 miljarder, påpekat. 

    Vi anser att en försiktighetsprincip innehållande konsekvensanalyser av negativa så kallade dynamiska effekter behövs innan skattepolitiska beslut fattas. På samma sätt bör försiktighet visas även vad gäller positiva dynamiska effekter. Sådana bör räknas först efter att de uppnåtts. 

    Ett avskaffande av den statliga inkomstskatten bör alltså finansieras fullt ut. Intäktsbortfallet utan dyna­miska effekter skulle uppgå till 61 miljarder, alltså knappt 3 procent av de totala skatteintäkterna i Sverige. 

    Enligt nationalekonomen Jacob Lundberg skulle en slopad statlig inkomstskatt innebära ökade skatte­intäkter på ungefär 10 miljarder kronor per år, helt enkelt därför att incitamenten för arbete skulle öka. Om det skulle visa sig stämma vid en utvärdering skulle reformutrymmet öka med 60 miljarder när skatten avskaffats. Skattenivån skulle även efter en sådan reform vara hög – den effektiva marginal­skatten skulle vara 60 procent vilket är i nivå med OECD-genomsnittet – och det finns starka skäl för lägre inkomstskatter än så. 

    Vill man gå försiktigare fram kan skatten avskaffas stegvis. Då varje sänkning skulle ge högre intäkter – enligt Lundberg skulle en sänkning med 1 procent vara självfinansierande till 178 procent – kan nästa sänkning finansieras med dessa medel. Oavsett ­skulle det efter sänkningen finnas mer pengar för reformer än tidigare. 

    En alliansregering 2018 måste ha som gemensam utgångspunkt att frukten av ditt arbete är din. Gemen­samma åtaganden finansieras via skattsedeln, men i grund och botten tillhör pengarna den som genom förkovran, innovation, arbete och risktagande tjänat ihop dem. Därför behöver Alliansen formulera en kraftig motreaktion mot nuvarande regerings skatte­höjaryra. Ett naturligt första steg är att omedelbart efter ett regeringsskifte påbörja arbetet att avskaffa värnskatten och den statliga inkomstskatten.

    Christian Carlsson

    ordförande Kristdemokratiska ungdomsförbundet

    Benjamin Dousa

    ordförande Moderata ungdomsförbundet

    Magnus Ek

    ordförande Centerpartiets ungdomsförbund

    Joar Forssell

    ordförande Liberala ungdomsförbundet

    Christian Ekström

    vd Skattebetalarnas förening

    Annons

    Finansminister Magdalena Andersson räknar med att den höjda entreprenörsskatten ska ge intäkter om 4,9 miljarder kronor. Då utgår hon från att de höjda skatterna inte ska leda till beteendeförändringar, vilket är extremt osannolikt, skriver artikelförfattarna.

    Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X