Annons

Allas status måste höjas

Din status påverkar hur länge du får leva. Det hävdar den brittiske folkhälsoexperten Sir Michael Marmot, författare till boken Statussyndromet. Om vi ska förbättra hälsan i ett samhälle måste allas sociala position höjas, menar han.

Under strecket
Publicerad

Är befolkningens hälsotillstånd för dåligt, ge inte mer pengar till sjukvården.
Är medellivslängden för låg, gör inga insatser mot spädbarnsdödligheten.
Är det för få som kan läsa och skriva, starta inga utbildningsprojekt i skolan.
Nej, satsa på att höja allas sociala position i stället. Det är det enda som ger hållbar effekt på både hälsa, välbefinnande och livslängd, menar den brittiske folkhälsoexperten Sir Michael Marmot.
Efter 30 år långa studier, uppdrag inom WHO och ett eget, sociologiskt intresse har han upptäckt att vår sociala position spelar mer roll för hälsan än allt annat.
Det är alltså var du befinner dig på samhällsstegen som bestämmer hur länge du ska få leva och vara frisk – i jämförelse med de andra i den sociala hierarkin, vill säga. Detta gäller över alla samhällsskikt och över hela världen.
Michael Marmot kallar det för statussyndromet. Han har skrivit en bok med samma namn som i korthet handlar om ”hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden”, som det heter i undertiteln.

I figur efter figur i boken visar han folks utbildningsnivå, inkomst, sysselsättning eller position i yrkeshierarkin på ena axeln. På den andra finns dödlighet, hälsa eller livslängd. Vare sig det är staplar eller kurvor lutar de – i en gradvis stigande skala från dem som befinner sig lägst i hierarkin till dem som är högst. Medellivslängden är alltid kortast bland dem med lägst status, och där är också hälsan alltid sämst.
Det är bara att peka på en undersökning från Sverige där man några år under 1990-talet jämförde dödligheten hos 64-åriga män i förhållande till utbildning.
Lågutbildade hade betydligt högre dödlighet än högutbildade.
Mer anmärkningsvärt var att män med doktorsgrad hade 50 procent lägre dödlighet än män med högre akademisk utbildning (t ex läkare, civilingenjörer, advokater).

Annons
Annons
Annons