Annons

Alla tiders hemmafru

MOTSTRIDIGT. De senaste hundra åren har kvinnor mötts av dubbla budskap – dels att kvinnan ska ut i yrkeslivet och dels att kvinnans plats är i hemmet, men att det viktiga hemarbetet ska uppvärderas. SvD guidar dig igenom de viktigaste händelserna.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Hemmafrun blev en 50-talssymbol, men diskussionen om kvinnans roll hade startat långt tidigare.

Foto: SCANPIX

1921 blev Kerstin Hesselgren den första kvinnan i Sveriges riksdag. Hon var periodvis partilös, från 1936 folkpartist.

Alva Myrdal var central i debatten om hemmafruar, ända från 1930-talet.

Foto: SCANPIX

1950-talet var hemmafruarnas årtionde. Normer för bekväma och praktiska kök skapades genom Hemmens forsknings institut.

Foto: HERMAN RONNINGER/SCANPIX

De kvinnor som arbetade på 50-talet hade ofta kontorsjobb.

Foto: SCANPIX

Elektrohelios utställning på Klarabergsgatan i Stockholm på 50-talet. På bilden en elektrisk strykmangel.

Foto: SCANPIX

Här pratar man bort en stund på Sladdergatan i Ystad. Bilden publicerad i boken ”Femtiotal” av Jan Lundgren år 2001.

Foto: ARNE SCHWEITZ/SCANPIX

1970-talet. Den slopade sambeskattningen blev ett dråpslag mot hemmafrufenomenet: nu blev det lönsamt för kvinnor att förvärvsarbeta

Foto: PRIVAT

Ett plakat från en demonstration på Internationella kvinnodagen 1974.

Foto: RAGNHILD HAARSTAD

På senare år har papporna tagit större ansvar för hem och barn, men fortfarande tar kvinnorna ut större delen av föräldraledigheten.

Foto: HASSE HOLMBERG/SCANPIX

Malin Parada, 28, år har varit hemma sedan äldsta barnet föddes. Idagsidan skrev om henne i måndags, 6 september.

Foto: INGVAR KARMHED
Foto: GUNNAR LUNDMARK
Foto: FREDRIK PERSSON

Att hemmafrun fasades ut i slutet av 60-talet hade inte bara med pengar att göra utan även med nya attityder. Men trots att hon dyker upp som ideal här och där är hon nog borta för gott. Det tror i alla fall professor Yvonne Hirdman.

– Många kraftfulla kvinnor arbetade för att höja statusen på hemarbetet. Några få ansåg att hemmafruarna borde få lön, men hur mycket var hemarbetet värt och vem skulle betala? I stället var det arbetets status som skulle höjas och innehållet förändras och moderniseras, säger Yvonne Hirdman professor i historia vid Stockholms universitet.

Annons
Annons
Annons