Annons
X
Annons
X

Alla talar svenska

Zeina Abirached
skildrar inbördeskrigets Libanon i serieform. Hon tillhör den växande vågen av utländska
serieskapare
som nu
översätts
till svenska. SvD har talat med henne inför besöket på seriefestivalen i Stockholm nästa helg och listar
sex
kommande översatta serieromaner
att hålla
ögonen på
.

Köket och hallen i en lägenhet i Beirut är centrala platser i Zeina Abiracheds serieroman Svalornas lek. Hon är en av många franskspråkiga  serieskapare som nu ges ut på svenska.
Köket och hallen i en lägenhet i Beirut är centrala platser i Zeina Abiracheds serieroman Svalornas lek. Hon är en av många franskspråkiga serieskapare som nu ges ut på svenska. Foto: ZEINA ABIRACHED

EN VÄXANDE VÅG AV UTLÄNDSKA SERIESKAPARE ÖVERSÄTTS NU TILL SVENSKA

S
amtidigt som den här artikeln skrivs befinner sig ett femtontal av Sveriges mest framträdande serieskapare i New York för att marknadsföra sig själva. De medverkar alla i en antologi som Galago ger ut i samarbete med det amerikanska förlaget Top shelf, och som en del av vad Top shelf kallar ”den svenska invasionen” släpps även tre svenska serieromaner i engelsk översättning: Simons 120 dagar av Simon Gärdenfors, Kolbeinn Karlssons Trollkungen och Hey Princess av Mats Jonsson.

Den blomstrande svenska seriescenen är med andra ord i full färd att erövra omvärlden. Men internationaliseringen går även åt motsatt håll, för medan de svenska upphovsmännen vidgar sin läsekrets utanför landets gränser översätts flera utländska serieskapare nu till svenska.

När seriefestivalen Small press expo drar igång på Kulturhuset i Stockholm på fredag finns flera internationella serietecknare, som är aktuella med svenska översättningar av sina böcker, på plats. En av dem är 29-åriga Zeina Abirached, vars självbiografiska serieroman Svalornas lek släpps på svenska nästa vecka. Med svartvita illustrationer och lågmäld skärpa skildrar hon vardagslivet i skuggan av det ständigt närvarande inbördeskriget som huggit staden i två delar. Handlingen utspelar sig under en kväll i ett hyreshus i centrala Beirut.

Annons
X

–Jag växte upp med kriget och visste inget annat. När det tog slut var jag tio år och alldeles för liten för att delta i återuppbyggnaden. Min generation har inte pratat ordentligt om vad som hände, säger Zeina Abirached på telefon från Libanon.

Zeina Abirached är för närvarande på besök i sin gamla hemstad. Hon bor sedan sex år tillbaka i Paris och hennes böcker ges ut på franskt förlag. Minnena från barndomen gör sig dock påminda i alla hennes serieromaner. I Svalornas lek beskriver hon i inledningen hur containrar och sandsäckar placerats ut för att skydda de boende från krypskyttar, men världen utanför huset framträder sedan ytterst sparsmakat.

–Jag försökte göra historien universell, så att alla kan förstå. Därför är det ingen som pratar om politiska eller historiska händelser.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Den hotfulla stämningen framträder därmed starkare än om Zeina Abirached hade valt att fokusera på storpolitiken. Både temat i sig och de stilrena svartvita teckningarna har gjort att hon jämförts med Persepolis-skaparen Marjane Satrapi, vars serieromaner om sin uppväxt i Iran efter den islamska revolutionen nått stor internationell uppmärksamhet och fortfarande, flera år efter att de gavs ut, säljer bra. Inte konstigt att seriefestivalen Small press expos chef Kristiina Kolehmainen är nöjd med att ha lyckats locka Zeina Abirached till Stockholm. Ändå är Kristiina Kolehmainen långt ifrån tillfredsställd med hur utgivningen av utländska serier ser ut i Sverige.

    – Situationen är mycket bättre idag än för tio år sedan, men fortfarande urusel när det gäller översättning av franska serier trots att den franska seriescenen aldrig mått så bra som idag. I fredags hade ju till exempel filmen om Serge Gainsbourg premiär, men få här vet att regissören Joann Sfar är jättekänd som serietecknare. Och Jacques Tardi, en av Frankrikes mest kända serietecknare som är lika produktiv idag som tidigare, ges inte ut på svenska längre, säger hon.

    Men just nu är någonting på gång. Zeina Abirached är långt ifrån den enda franskspråkiga serieskaparen som översätts till svenska i år. Nämnde Joann Sfars bearbetning av Antoine de Saint-Exupérys barnbok Lille prinsen kommer strax ut på svenska och tidigare i vår gavs även den omtalade science fiction-serien Inkalen av Moebius och Alejandro Jodorowsky ut i en tung samlingsvolym på den svenska marknaden. Till hösten sätter dessutom Kolik förlag igång med vad som är tänkt att bli en långsiktig och konsekvent översättningslinje, där klassiska franska seriealbum och de mest intressanta samtida alternativserierna från Frankrike översätts till svenska. Först ut är äventyrsserien Corto Maltese i Etiopien.

    – Corto Maltese är extremt stor i Frankrike, som Tintin i stort sett, men bara hälften av böckerna om honom är utgivna i Sverige. Därför börjar vi att ge ut dem som inte finns på svenska, och sedan siktar vi på att återutge resten, berättar redaktören Fabian Göranson, som beskriver Corto Maltese som ”Tintins socialistiske kusin”.

    Fabian Göranson tar själv hand om översättningen, både av Corto Maltese och den därefter inplanerade titeln: Katten och kimonon av Nancy Peña. Han betraktar utgivningen som en kulturgärning i ett serieklimat som under det senaste decenniet präglats av nationell inbundenhet.

    –Den svenska seriescenen har blomstrat, det har verkligen varit en serierevolution, men den utländska utgivningen har varit enormt eftersatt. Det har varit klippta band till yttervärlden, som i en kommuniststat under kalla kriget.

    Orden kan tyckas överdrivna, inte minst eftersom flera av de mest omtalade amerikanska vuxenserierna faktiskt finns på svenska. Daniel Clowes, Robert Crumb, Joe Sacco och Alison Bechdel är bara några av dem vars böcker översatts under 2000-talet. Men när det gäller franskspråkiga serier är utbudet som sagt rejält mycket sämre. Fabian Göranson tror att förklaringen handlar om språkförbistring. Det finns helt enkelt inte tillräckligt många läsare och redaktörer som behärskar franska för att dessa serieböcker ska spridas längre än till närmaste grannland. I den mån folk tar till sig franska serier i Sverige är det inte sällan de få titlar som finns i engelsk översättning man läser.

    Den icke franskkunnige läsaren undrar säkert vad som gör just den franskspråkiga seriemarknaden så särskilt intressant. Den långa traditionen av vuxenserier i Frankrike och Belgien samt att serier som konstform har så pass hög status där kan vara en förklaring. Och enligt Fabian Göranson är den samtida franska seriescenen mer spännande än någonsin.

    – Förut var franska serier ofta inriktade på korrekt återgivna historiska dramer. Det som hänt de senaste åren är att man tagit de historiska serierna och parat dem med undergroundtraditionen. Man har kvar de stora scenerierna och bygger upp egna världar, samtidigt som man tillfört ett intimt perspektiv med levande personbeskrivningar och ett mer grafiskt tecknande. Nancy Peña är verkligen ett barn av den traditionen.

    En lite speciell resa från den franska till den svenska serievärlden har Joanna Hellgren gjort. Hennes serieroman Frances gavs först ut i Frankrike, där hon bodde under en period, och kom sedan på svenska ifjol. I sommar släpps uppföljaren på svenska och Joanna Hellgren är just nu i full färd med att översätta sig själv. Joanna Hellgren har även översatt Zeina Abiracheds Svalornas lek, vilket var en större utmaning. Framför allt ställde en av karaktärernas recitation ur pjäsen Cyrano de Bergerac till problem.

    –Jag ville använda de redan existerande översättningarna, men de skulle i så fall ha kastat om ordningen på verserna så att de inte hade passat med Zeinas teckningar. Och det gick inte heller att byta plats på verserna, för då funkade inte rimmen. Jag blev tvungen att göra en egen översättning, som en renlärig dramalärare säkert kommer ha anmärkningar på.

    Att översätta serier kan i många fall vara betydligt enklare än att översätta till exempel skönlitteratur. Vanligt talspråk kan överföras till svenska utan större problem. Å andra sidan innehåller många serier just sådant som är knepigast av allt att översätta: ordlekar, slang och referenser som bygger på att läsaren vet vad som åsyftas. Dessutom ställer det begränsade utrymmet ofta till problem.

    – När jag började översätta sa en kollega till mig: ”Gör det hellre kort än bra.” Och det stämmer faktiskt till stor del. Utrensningen är viktig. Den som tecknar och skriver kan ju anpassa rutorna till texten, men det kan inte översättaren, säger Johannes Klenell, översättare till Jeffrey Browns serieroman Fumlig och Adrian Tomines kommande bok Misslyckanden.

    Johannes Klenell är även redaktör på Sveriges ledande vuxenserieförlag Galago och har således stor makt över vilka utländska serieskapare som ges ut och lanseras i Sverige. Han medger att hans förlag haft tunnsått med översatta serier på senare år, men påpekar också att den internationella lanseringen av svenska serier som Galago börjat satsa på och fått statliga kulturpengar för öppnat upp hans redaktörsögon för vad som händer utanför Sverige.

    – Vi har börjat söka oss mer till utlandet och känner att vi vill ta ett ansvar att bredda vår utgivning. De klassiska verken ska finnas på svenska, säger han.

    En översatt succébok som Persepolis kan generera både pengar och nya möjligheter för ett litet alternativserieförlag, men i grunden innebär översatta serier ett stort ekonomiskt risktagande:

    – Problemet är att man sällan har en författare på plats som kan skapa en kontext till verket. Jag är ju till exempel ett stort Jeffrey Brown-fan, men utan vår kontakt med Top shelf hade den utgivningen förmodligen inte blivit av. Men så länge vi är ute och rör på oss kommer vi att träffa de här författarna.

    Som exempel nämner han seriefestivalen i franska Angoulême, där han träffade Joanna Hellgren och Zeina Abirached första gången. Nu ges deras böcker alltså ut på svenska, men enligt Zeina Abirached bör man inte fokusera alltför mycket på texterna, vare sig man läser på franska eller svenska.

    – Det som är så fantastiskt med en serieroman är att man i en enda bild kan säga lika mycket som det tar flera sidor att förklara i en roman. Man når snabbt budskapets kärna.

    Erik Laquist

    Annons
    Annons
    X

    Köket och hallen i en lägenhet i Beirut är centrala platser i Zeina Abiracheds serieroman Svalornas lek. Hon är en av många franskspråkiga serieskapare som nu ges ut på svenska.

    Foto: ZEINA ABIRACHED Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X