Annons

Emma Frans:Alla måste hjälpas åt att undvika smittan – särskilt äldre

Ju mer vi kan platta ut kurvan desto mindre belastning på vården, skriver Emma Frans om coronavirusets utbredning.
Ju mer vi kan platta ut kurvan desto mindre belastning på vården, skriver Emma Frans om coronavirusets utbredning. Foto: Henrik Montgomery/TT

Folkhälsomyndigheten pratar just nu om en kurva som inte får bli för brant. Men vad menas egentligen med det?

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

När en smitta som det nya coronaviruset sprider sig i befolkningen är det viktigt att alla gör vad de kan för att hålla sig friska så länge som möjligt. 

Orsaken är att sjukvårdens kapacitet begränsad. Det går inte att ta hand om hur många personer som helst vid en viss tidpunkt.

Så även om det inte går att stoppa en smitta från att spridas i befolkningen är det viktigt att dra ut på förloppet så att inte alla insjuknar samtidigt.

Om kurvan över antal insjuknade med vårdbehov har ett snabbt förlopp blir kurvans topp väldigt hög och då överstiger antalet som behöver vård sjukvårdens kapacitet.

Om man istället drar ut på förloppet plattas kurvan till. Perioden för smittspridning blir längre, men antalet sjuka vid en viss tidpunkt blir mer hanterbar, och då är förutsättningarna bättre för att sjukvårdens kapacitet ska räcka till för dem som behöver vård. Det har framförts kritik mot beskrivningen av de här kurvorna – att de ger en orealistisk bild och att vi omöjligen kan platta ut kurvan på ett sätt som gör sjukvårdens resurser tillräckliga. 

Annons
Annons

Kritiken är absolut relevant, men det är viktigt att se kurvorna som principiella modeller. Ju mer vi kan platta ut kurvan desto mindre belastning på vården. Ifall det är realistiskt att tro att vi kommer att lyckas helt låter jag vara osagt.

Tänk också på att inte belasta vården i onödan – om du till exempel bara är förkyld.

Sjukvårdens resurser är i dag väldigt slimmade och prognoserna om hur många som kommer att behöva exempelvis intensivvård är baserade på väldigt osäkra data. Enligt senaste uppgifterna från Folkhälsomyndigheterna intensivvårdas tolv personer i Sverige, men man oroar sig över att denna siffra ska stiga snabbt.

Så vad kan vi göra för att platta ut kurvan? Jo, det här är någonting som hela befolkningen måste hjälpas åt med genom att fördröja insjuknande. Det innebär att hålla avståndet till andra människor, jobba hemifrån om man kan och stanna hemma vid sjukdom – även vid lättare symptom. Som många tjatat om på sistone är det också viktigt att tvätta händerna ofta och undvika att ta sig i ansiktet. Tänk också på att inte belasta vården i onödan – om du till exempel bara är förkyld.

Eftersom äldre personer har högre risk att drabbas av allvarligare sjukdom och komplikationer i samband med en covid-19-infektion är det också viktigt att de äldre är särskilt noga med att undvika smittan. Folkhälsomyndigheten uppmanar därför personer över 70 att begränsa sociala kontakter tills vidare.

När det gäller covid-19 är det oklart hur stor andel av befolkningen som behöver vara immun för att flockimmunitet ska uppstå.

Nu när fokus inte längre ligger på att stoppa smittan utan snarare på att fördröja förloppet har begreppet flockimmunitet också diskuterats. Flockimmunitet innebär att tillräckligt många personer i en befolkning är immuna mot en smittsam sjukdom för att smittan ska sluta spridas. Immuniteten kan uppnås antingen genom vaccination eller då tillräckligt många i befolkningen tillfrisknat från sjukdomen och utvecklat immunitet.

När det gäller covid-19 är det oklart hur stor andel av befolkningen som behöver vara immun för att flockimmunitet ska uppstå. Det är dessutom osäkert hur länge immuniteten varar hos en person som tillfrisknat från covid-19.

Det har diskuterats ifall Folkmyndigheternas försöker uppnå flockimmunitet så snabbt som möjligt, men enligt Anders Tegnell är det inte deras huvudtaktik, istället ligger fokus just nu på att dra ut på förloppet. Och att därmed platta ut den där kurvan.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons