Foto: Stuart Black / Alamy / Alamy/ IBL
Resa

Alla gillar Algarve

Portugals sydkust har mycket att erbjuda. Men det är en bit inåt landet, bland böljande kullar och medeltida byar, som vi hittar det traditionella Algarve.

Det är tidig lördagsmorgon och vi befinner oss i en sömnig småstad i Algarve. I det böljande, så bekanta sydeuropeiska landskapet ligger medeltidsstaden Loulé tryggt inbäddad. Ungefär en mil bort finns det som de flesta svenskar förknippar regionen med – Algarvekusten. Kritvita stränder, Atlantens stora blå och mängder med turister. Men söker man sig inåt land, som hit till Loulé, möter man det traditionella Algarve. Långt bort från foppatofflor, menyer på nordiska språk och stora hotellkedjor.

Annons

– Det är här på landsbygden man får uppleva det portugisiska vardagslivet. Just Loulé är en gammal köpmansstad som fullkomligt osar historia. Den arabiska arkitekturen som kännetecknar staden uppkom i samband med att morerna erövrade den på 700-talet. De styrde området i över 500 år, det syns fortfarande tydligt i allt från vår matkultur till sätt att leva, berättar arkeologen Isabel Luzia som är vår guide för dagen.

De hallonröda kupolerna på Mercado Municipal de Loulé har blivit en klart lysande symbol för den lilla staden.
De hallonröda kupolerna på Mercado Municipal de Loulé har blivit en klart lysande symbol för den lilla staden. Foto: IBL

– Just nu gräver jag och mitt team ut ett gammalt hamam-bad vi hittat under ett hus, helt komplett med både ett varmt och kallt uppvärmningssystem, fortsätter hon samtidigt som vi passerar genom de gamla medeltida stadsportarna.

När vi når Loulés traditionella bondemarknad får jag ta tillbaka det där om sömnigheten. På de vältrampade gatstenarna står otaliga träbackar, fyllda till bredden med lokalt odlad purjolök, gula och röda mangofrukter och enorma tomater i alla dess former, den typen man aldrig ser röken av i svenska matbutiker. Här är det ett virrvarr av människor som prutar och klämmer på dignande högar färska fikon och rader av korv – stoppad med kött från den portugisiska svarta grisen porco preto, vars diet av vilda örter och ekollon ger köttet en säregen rik och nötig smak. Vi följer den strida strömmen av lokalbor med dramatenvagnar in i den jugendinspirerade byggnaden Mercado Municipal de Loulé, byggd 1908 med fyra hallonröda moriskinspirerade kupoler i varje hörn. Här inne är det dagens fångst som erbjuds och på isbäddar ligger tigerräkor, ostron och svärdfisk på parad. Vill man själv slippa tillaga dessa läckerheter finns en av stadens mysigaste restauranger bara ett stenkast därifrån. På familjära 11 da Villa kan man parkera sig under restaurangens stora tegelvalv till tak och njuta av nationalrätten Bacalhau, saltad och torkad torsk, samtidigt som tonerna från det lokala livebandet studsar mellan väggarna.

Algarvekusten lockar med färska skaldjur och pittoreska kullerstensgator.
Algarvekusten lockar med färska skaldjur och pittoreska kullerstensgator. Foto: Hemis / Alamy / Alamy/ IBL

Mitt emellan bergen och kusten, precis ovanför Loulé, passerar den 300 kilometer långa vandringsleden Via Algarviana. Om man känner sig spänstig kan man gå hela vägen, från Atlanten i väst till den spanska gränsen i öst, på runt 14 dagar. Är man inte riktigt lika strapatsrik kan ett dagsbesök till naturområdet Fonte Benémola vara en bra idé. Alexis Morgan, som driver Morgan’s Nature Walks, guidar ofta vandringssugna turister i området.

– Fonte Benémola har varit ett skyddat naturområde i nästan tjugo år och är hem åt över 100 olika fågelarter och runt 300 olika sorters växter. I den flod som skär genom landskapet kan man också få se både sköldpaddor och vattenormar om man har tur, berättar Alexis.

Längs med stigarna trängs enorma aloe vera-plantor med väldoftande rosmarinbuskar. Även träd med den söta, lilla frukten medronho. När de runda frukterna, som liknar jordgubbar, skiftar färg från gult till rött plockar man dem och gör ett eldigt brännvin av saften.

Foto: Mauro Rodrigues / Alamy / Alamy/ IBL

– När man plockar frukten har den runt 7 % alkohol i sig, efter destillering runt 50 %. Det var Carl von Linné som gav frukten dess latinska namn, arbutus unedo, som betyder ungefär ”Jag tar en”. Men man ska akta sig för att ta för många, man kan faktiskt bli rätt full, säger Alexis och skrattar.

Där Fonte Benémola slutar tar lummiga, gröna dalar med stora korkekar vid. Ett stämningsfullt lugn hägrar över platsen, där det just nu växer fram ett helt nytt bostadsområde under namnet Ombria Resort. Man har redan kommit en bit på väg, golfbanan med 18 hål är redan på plats, ritad av arkitekten Jorge Santana da Silva. Snart adderas ett klubbhus, gym och jacuzzi. Julio Delgado, vd för resorten, visar runt.

– Det kommer att finnas ett femstjärnigt Viceroyhotell men också runt 380 olika semesterbostäder, både villor, radhus och lägenheter. Vår vision är att skapa en hållbar resort som smälter in i landskapet. Både former, material och teman är inspirerade av de omkringliggande traditionella bergsbyarna, berättar Julio och pekar mot ett område där de ska bygga ett eget ekologiskt jordbruk där hotellgäster och bostadsägare kommer kunna hämta allt från örter till frukt.

Foto: Mikehoward 2 / Alamy / Alamy/ IBL
Foto: Ombria Resort

Även en biodling och ett astronomiskt utkikstorn kommer finnas på resorten, förutom klassiska inslag som restauranger och poolområden. Vi stannar till vid den gamla floden som rinner genom golfbanan och mellan husen. Alla träd och buskar som planteras finns naturligt i området.

– Man kan se designen som en sorts lantlig lyx om man så vill, säger Julio.

Från de runda kullarna har vi utsikt över den lilla vingården Quinta da Tôr som drivs av lokalbon Mário Santos.

– När jag köpte vingården fanns det inga vita druvor här, de har svårt att tåla det här klimatet. Men nu har vi faktiskt fått igång en bra produktion av vitt vin med tåliga druvor, berättar Mário och styr bilen vi sitter i på skumpiga vägar förbi prydliga rader med vindruvor som syrah, cabernet sauvignon och portugisiska touriga nacional.

I stället för hav och stränder lockar den sydportugisiska landsbygden med vandring, vackra utsikter och god mat. 
I stället för hav och stränder lockar den sydportugisiska landsbygden med vandring, vackra utsikter och god mat.  Foto: The Photolibrary Wales / Alamy / Alamy/ IBL

Det är en hyfsat ny tradition att producera vin i Algarve och man har en bit kvar till att bli en lika välkänd region som exempelvis vindistriktet Douro, drygt fyra timmar norrut med bil.

– Det är jag själv som byggt maskinen som fyller flaskorna med vin, vi korkar igen flaskorna för hand med kork från Algarve och vissa av druvorna pressar vi för hand. Jag gillar det småskaliga livet här – det är här inåt landet som det autentiska Algarve finns, säger Mário och blickar ut över fälten av vinrankor.

Och visst är det så.

Foto: IBL

Till Toppen