Annons

Alice i SpegellandetAlice försvinner i bluescreenbonanza

Mia Wasikowska som Alice.
Mia Wasikowska som Alice. Foto: Disney Enterprises Inc

Om bara filmskaparna hade nöjt sig med en handling. Om de inte fullkomligt hade fått spel när de äntligen fått lattja loss i specialeffektsförrådet. SvD:s Erika Hallhagen ser en pärla till film förvandlas till sand.

Publicerad

Ändringar i barnböcker är något som upprör massan, som bekant. Men när det kommer till film, då är friheten en annan. På bioduken finns en lång tradition av ”fritt efter …” eller ”inspirerad av …”. Disney har byggt hela sitt varumärke kring idén och på så vis blivit en del i en muntlig tradition där en saga putsas allt efter tidens gång. När man 1951 tog sig an Lewis Carrolls ”Alice i underlandet”, som i bokform kom ut 1865, mejslade man till figurerna – Hattmakaren blev galen och Hjärter dam elakare än någonsin.

60 år senare, i Disneys första spelfilm efter boken, var det Alice som hade förändrats mest. Hon var inte längre en liten flicka utan en ung kvinna som trillade ner i Underlandet när hon flydde från sitt bröllop. Väl på plats drog hon på sig riddarrustningen och dräpte en drake så hjältemodigt att man nästan glömde bort det faktum att Tim Burton aldrig tidigare hade gjort en film med en kvinna i huvudrollen.

Mia Wasikowska och Johnny Depp.

Foto: Peter Mountain / Disney Enterprises Inc Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons
Annons