X
Annons
X

Alger - Havets sallat

NYTTIGT. Under havets yta finns ett grönt skafferi fyllt av nyttig mat. SvD Köket följde med på algskörd på Vancouver Island där man länge ätit dessa delikatesser. Nu börjar också svenska kockar rikta blickarna mot arterna i våra hav.

För Diane Bernard på Vancouver Island är skördandet av alger både levebröd och förvaltande av tradition.
För Diane Bernard på Vancouver Island är skördandet av alger både levebröd och förvaltande av tradition. Foto: ANN LINBERG

När vi väntar på The Seaweed lady ser vi framför oss en kvinna med sjögräs och snäckskal i håret med droppande gummistövlar på fötterna. Det enda som stämmer är stövlarna. Diane Bernard är en elegant och ytterst professionell kanadensiska som byggt upp en hel verksamhet kring sin passion för alger.

– Min familj har skördat alger i många generationer, precis som vår ursprungsbefolkning. Havsväxter har alltid haft stor betydelse för mathållningen. Jag tycker allra bäst om att använda dem färska, men också torkade är de en viktig näringskälla om vintern, berättar Diane Bernard, vars skördevatten i Stilla Havet är så rena att hennes produkter är kravmärkta.

Hon förser traktens krogar med färska alger och har också en egen hudvårdsserie. Alger är lika nyttiga för utsidan som för insidan, fullspäckade av vitaminer, proteiner och mineraler. Dessutom jobbar hon med att ändra människors attityder kring alger.

Annons
X

– Många bara fnyser och tänker på hur de luktar när de flyter upp på stränderna. Det är havets sätt att kompostera och näringen förs sedan tillbaka till havet av vågorna. Färska alger luktar fantastiskt fräscht, berättar Diana Bernard.

I Japan har de ätit alger i alla tider och tack vare sushin har också vi svenskar börjat lära oss att uppskatta framför allt norialgen. På ön Okinawa där befolkningen äter en särdeles algrik kost har de bland den högsta medellivslängden i världen.

I alla världens vatten finns ätbara alger som delas in efter färg: rödalger, grönalger och brunalger. Det vi kallar tång är en brunalg. Av våra svenska arter lär knöltången vara en delikatess i till exempel grytor. Den gröna svenska havssallaten äts med fördel rå i en skaldjurscocktail, enligt Joel Magnusson som har en egen algblogg och ett stort intresse för svenska alger.

Stäng

SvD VIN & MAT:s NYHETSBREV – vintips och recept direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    – Att vi inte har någon svensk tradition att äta alger tror jag beror på att vi inte har tidvatten. Där det finns, hittar man alger i kosten. På till exempel Irland använder de sig mycket av dulce, precis som i Kanada och på Island. Vi har dulce här i Sverige också, men här finns det ingen som skördar alger kommersiellt, berättar Joel Magnusson.

    I kölvattnet efter de senaste årens nyupptäckta kärlek för närproducerad mat och för vilda ätbara växter börjar nu också svenska kockar att rikta blickarna under havsytan. På restaurang Trio i Malmö använder de sig också av dulce, eller söl som den heter när den kommer från Island.

    – För oss känns tång och alger som en helt naturlig länk till fisk och skaldjur. Alger är så användbara. De tar bara några minuter att blötlägga och ger en alldeles speciell smak av hav, berättar kocken Ola Rudin.

    Milena Bergquist

    Läs även

    Annons
    X
    Annons
    X

    För Diane Bernard på Vancouver Island är skördandet av alger både levebröd och förvaltande av tradition.

    Foto: ANN LINBERG Bild 1 av 1
    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X