Annons

Östersjön blir varmare – och de farliga algerna fler

Algerna frodas när Östersjön blir varmare. Klimatförändringarna förväntas leda till allt mer sörjiga cyanoblomningar – men enligt Agnes Karlsson, forskare i marin ekotoxikologi, är det osäkert vilken påverkan algerna har på havsmiljön.

Uppdaterad
Publicerad
Efter reklamen visas:
Algerna frodas när Östersjön blir varmare
Agnes Karlsson, forskare i marin exotoxikologi och biträdande lektor vid institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet, vill ta reda på vilken som är den ”optimala” mängden cyanobakterier för Östersjön.
Agnes Karlsson, forskare i marin exotoxikologi och biträdande lektor vid institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet, vill ta reda på vilken som är den ”optimala” mängden cyanobakterier för Östersjön. Foto: Malin Hoelstad

Båten ligger stilla medan den vita, tätmaskiga håven sänks ner i vattnet. Vätskan som kommer tillbaka upp är grumligt grönbrun. Agnes Karlsson, forskare i marin ekotoxikologi, häller över den i en plastbehållare och studerar innehållet. Små, små gröna partiklar virvlar runt i bägaren.

– Det vi ser här är alltså cyanobakterier, men det är svårt att säga utan mikroskop om de är av den giftiga typen. Nu är det ganska lite blomning, men för några veckor sedan var vattnet helt grönt här.

Efter den rekordvarma sommaren har klimatet seglat upp som en av svenskarnas viktigaste frågor inför valet, enligt senaste SvD/Sifo. Vid Stockholms universitets marina fältstation på Askö bedrivs studier på Östersjöns miljö och ekosystem. I Trosa skärgård har vattenprover samlats in sedan 1960-talet, vilket innebär att miljöförändringar över tid är väldokumenterade.

Annons

– Generellt mår framför allt Östersjöns bottnar mycket sämre nu än till exempel på 1980-talet. Problemet med syrefria bottnar som vi ser nu började öka kraftigt på 90-talet, säger Agnes Karlsson.

1/3

Vattentester av det här slaget görs varannan vecka under hela året vid Askölaboratoriet utanför Trosa. Genom att analysera vattnet i ett håvtag kan man se hur förekomsten av alger och djur- och växtplankton utvecklats över tid.

Foto: Malin Hoelstad
2/3

Agnes Karlsson och Eva Lindell samlar in vatten från ytan och ner till tio meters djup med hjälp av en speciell håv.

Foto: Malin Hoelstad
3/3

Tester av det här slagets har gjorts utanför Askö sedan 1960-talet.

Foto: Malin Hoelstad

En yta lika stor som Danmark av Östersjöns botten är i dag i princip helt död på liv. I takt med industrialisering och ett allt mer omfattande jordbruk har tillförseln av näringsämnena kväve och fosfor ökat, vilket har lett till övergödning och i sin tur syrefria bottnar.

Inne i de röda trästugorna som utgör Askölaboratoriet analyserar en grupp universitetsstudenter vad de hittat i vikarna runtom ön. Tusensnäckor, abborrar, tångmälor och alger sorteras, vägs och mäts. Den giftiga katthårsalgen som sätter skräck i de svenska somrarna, Nodularia spumigena, ser ut som ett trassligt garnnystan genom mikroskopögat.

1/4

Jenny Franck, Ida Aronsen och Amanda Sandberg studerar biogeovetenskap på Stockholms universitet. Under två sommarveckor är de på Askö och bedriver fältstudier. Här sorterar de alla olika arter de samlat in i en särskild vik på ön.

Foto: Malin Hoelstad
2/4

Leo Näsström räknar fjäll på en mört som hans studiegrupp samlat in.

Foto: Malin Hoelstad
3/4

Sträfse är en typ av kransalg som kan hjälpa till att filtrera vatten och ofta finns i ostörda miljöer. ”Den kan vara en indikator på god miljöstatus”, säger Agnes Karlsson.

Foto: Malin Hoelstad
4/4

Under två veckor är marinbiologi- och biogeovetenskapstudenterna förlagda till Askölaboratoriet.

Foto: Malin Hoelstad

Och vi kan förvänta oss mer av sörjiga badvatten. Östersjön förväntas med kommande klimatförändringar att bli varmare och sötare – vilket troligen kommer att leda till mer algblomningar, säger Agnes Karlsson.

– De gynnas av högre temperatur och lägre salthalt. I ett varmare klimat kommer vi troligen att se större blomningar på sommaren, där cyanobakterierna utgör en stor del.

Perioden med algblomning har dessutom förlängts. Den gröna gröten bildas nu allt tidigare på året.

– Tittar man över tid kan man se att blomningen börjar tidigare nu än den gjorde för 30 år sedan och fortsätter längre. Hela säsongen har förlängts.

1/3

”Det är otroligt mycket spigg här. Spiggen har ökat, samtidigt som abborrbestånden har minskat. ”Det finns indikatorer på att de kan äta upp abborr- och gäddyngel”, säger Agnes Karlsson.

Foto: Malin Hoelstad
2/3

Abborrar och mörtar fiskas upp av studenterna på Askö. Allt kategoriseras, vägs och mäts.

Foto: Malin Hoelstad
3/3

Abborrar och mörtar fiskas upp av studenterna på Askö. Allt kategoriseras, vägs och mäts.

Foto: Malin Hoelstad

Av Östersjöns problem är algblomningen kanske den mest uppmärksammade – mycket för att vi faktiskt ser den.

– Det pratas mycket om sommarens algblomningar i negativa termer. De sammanfaller med vår semester, ligger och flyter på ytan och luktar och man varken vill eller bör bada för att en av arterna är giftig. Sådana jätteblomningar är såklart inte önskvärda för någon, men det finns egentligen inget som tyder på att cyanobakterierna har dålig effekt på nyckelarterna i Östersjön.

1/2

Askölaboratoriet i skärgården utanför Trosa har fungerat som en marin forskningsstation sedan 1960-talet.

Foto: Malin Hoelstad
2/2

Askölaboratoriet i skärgården utanför Trosa har fungerat som en marin forskningsstation sedan 1960-talet.

Foto: Malin Hoelstad

Agnes Karlsson vill genom sin forskning utröna vilken nivå av cyanoblomningar som är lagom för Östersjön; när de positiva effekterna överväger de negativa. Under sommaren kan det vara så att algblomningarna tillför kväve till vattnet under en kritisk tid för fiskens tillväxt.

– Både bottenlevande djur och djurplankton är mat för fisk, så det är väldigt intressant att ta reda på hur fiskens tillväxt påverkas av stora blomningar av cyanobakterier och huruvida de kan ersätta eller kompensera till exempel en minskad produktion av andra växtplankton. Mina experiment med bottenfauna verkar hittills inte tyda på att det har någon direkt negativ effekt.

Är vi med andra ord för rädda för algblomningen?

– Man ska veta att den alltid har funnits. Frågan är bara vilken som är den optimala mängden cyanobakterier, vilken mängd vi bör satsa på att ha i just Östersjön, säger Agnes Karlsson.

Annons
Annons

Agnes Karlsson, forskare i marin exotoxikologi och biträdande lektor vid institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet, vill ta reda på vilken som är den ”optimala” mängden cyanobakterier för Östersjön.

Foto: Malin Hoelstad Bild 1 av 13

Vattentester av det här slaget görs varannan vecka under hela året vid Askölaboratoriet utanför Trosa. Genom att analysera vattnet i ett håvtag kan man se hur förekomsten av alger och djur- och växtplankton utvecklats över tid.

Foto: Malin Hoelstad Bild 2 av 13

Agnes Karlsson och Eva Lindell samlar in vatten från ytan och ner till tio meters djup med hjälp av en speciell håv.

Foto: Malin Hoelstad Bild 3 av 13

Tester av det här slagets har gjorts utanför Askö sedan 1960-talet.

Foto: Malin Hoelstad Bild 4 av 13

Jenny Franck, Ida Aronsen och Amanda Sandberg studerar biogeovetenskap på Stockholms universitet. Under två sommarveckor är de på Askö och bedriver fältstudier. Här sorterar de alla olika arter de samlat in i en särskild vik på ön.

Foto: Malin Hoelstad Bild 5 av 13

Leo Näsström räknar fjäll på en mört som hans studiegrupp samlat in.

Foto: Malin Hoelstad Bild 6 av 13

Sträfse är en typ av kransalg som kan hjälpa till att filtrera vatten och ofta finns i ostörda miljöer. ”Den kan vara en indikator på god miljöstatus”, säger Agnes Karlsson.

Foto: Malin Hoelstad Bild 7 av 13

Under två veckor är marinbiologi- och biogeovetenskapstudenterna förlagda till Askölaboratoriet.

Foto: Malin Hoelstad Bild 8 av 13

”Det är otroligt mycket spigg här. Spiggen har ökat, samtidigt som abborrbestånden har minskat. ”Det finns indikatorer på att de kan äta upp abborr- och gäddyngel”, säger Agnes Karlsson.

Foto: Malin Hoelstad Bild 9 av 13

Abborrar och mörtar fiskas upp av studenterna på Askö. Allt kategoriseras, vägs och mäts.

Foto: Malin Hoelstad Bild 10 av 13

Abborrar och mörtar fiskas upp av studenterna på Askö. Allt kategoriseras, vägs och mäts.

Foto: Malin Hoelstad Bild 11 av 13

Askölaboratoriet i skärgården utanför Trosa har fungerat som en marin forskningsstation sedan 1960-talet.

Foto: Malin Hoelstad Bild 12 av 13

Askölaboratoriet i skärgården utanför Trosa har fungerat som en marin forskningsstation sedan 1960-talet.

Foto: Malin Hoelstad Bild 13 av 13
Annons
Annons
Annons