X
Annons
X

Östersjön blir varmare – och de farliga algerna fler

Algerna frodas när Östersjön blir varmare. Klimatförändringarna förväntas leda till allt mer sörjiga cyanoblomningar – men enligt Agnes Karlsson, forskare i marin ekotoxikologi, är det osäkert vilken påverkan algerna har på havsmiljön.

Agnes Karlsson, forskare i marin exotoxikologi och biträdande lektor vid institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet, vill ta reda på vilken som är den ”optimala” mängden cyanobakterier för Östersjön.
Agnes Karlsson, forskare i marin exotoxikologi och biträdande lektor vid institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet, vill ta reda på vilken som är den ”optimala” mängden cyanobakterier för Östersjön. Foto: Malin Hoelstad

Båten ligger stilla medan den vita, tätmaskiga håven sänks ner i vattnet. Vätskan som kommer tillbaka upp är grumligt grönbrun. Agnes Karlsson, forskare i marin ekotoxikologi, häller över den i en plastbehållare och studerar innehållet. Små, små gröna partiklar virvlar runt i bägaren.

Agnes Karlsson, forskare i marin exotoxikologi och biträdande lektor vid institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet, vill ta reda på vilken som är den ”optimala” mängden cyanobakterier för Östersjön.

Foto: Malin Hoelstad Bild 1 av 13

Vattentester av det här slaget görs varannan vecka under hela året vid Askölaboratoriet utanför Trosa. Genom att analysera vattnet i ett håvtag kan man se hur förekomsten av alger och djur- och växtplankton utvecklats över tid.

Foto: Malin Hoelstad Bild 2 av 13

Agnes Karlsson och Eva Lindell samlar in vatten från ytan och ner till tio meters djup med hjälp av en speciell håv.

Foto: Malin Hoelstad Bild 3 av 13

Tester av det här slagets har gjorts utanför Askö sedan 1960-talet.

Foto: Malin Hoelstad Bild 4 av 13

Jenny Franck, Ida Aronsen och Amanda Sandberg studerar biogeovetenskap på Stockholms universitet. Under två sommarveckor är de på Askö och bedriver fältstudier. Här sorterar de alla olika arter de samlat in i en särskild vik på ön.

Foto: Malin Hoelstad Bild 5 av 13

Leo Näsström räknar fjäll på en mört som hans studiegrupp samlat in.

Foto: Malin Hoelstad Bild 6 av 13

Sträfse är en typ av kransalg som kan hjälpa till att filtrera vatten och ofta finns i ostörda miljöer. ”Den kan vara en indikator på god miljöstatus”, säger Agnes Karlsson.

Foto: Malin Hoelstad Bild 7 av 13

Under två veckor är marinbiologi- och biogeovetenskapstudenterna förlagda till Askölaboratoriet.

Foto: Malin Hoelstad Bild 8 av 13

”Det är otroligt mycket spigg här. Spiggen har ökat, samtidigt som abborrbestånden har minskat. ”Det finns indikatorer på att de kan äta upp abborr- och gäddyngel”, säger Agnes Karlsson.

Foto: Malin Hoelstad Bild 9 av 13

Abborrar och mörtar fiskas upp av studenterna på Askö. Allt kategoriseras, vägs och mäts.

Foto: Malin Hoelstad Bild 10 av 13

Abborrar och mörtar fiskas upp av studenterna på Askö. Allt kategoriseras, vägs och mäts.

Foto: Malin Hoelstad Bild 11 av 13

Askölaboratoriet i skärgården utanför Trosa har fungerat som en marin forskningsstation sedan 1960-talet.

Foto: Malin Hoelstad Bild 12 av 13

Askölaboratoriet i skärgården utanför Trosa har fungerat som en marin forskningsstation sedan 1960-talet.

Foto: Malin Hoelstad Bild 13 av 13
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X