Recension

AlfieAlfie har blivit snäll

Jude Law axlar Michael Caines paradroll som charmören Alfie.
Jude Law axlar Michael Caines paradroll som charmören Alfie.
Under strecket
Publicerad
Annons

What it's all about Alfie blev Michael Caines signaturmelodi efter genombrottet i filmen Fallet Alfie från 1966. Alfie var en del av den engelska samhällsrealistiska vågen på 60-talet. För första gången gestaltades arbetarklassens sorger och glädjeämnen med ett nyskapande, ironiskt tilltal. Liksom Fallet Alfie byggde många av filmerna på pjäser eller romaner från tiden som Greppet, En doft av honung, Lördagskväll och söndagsmorgon.

Alfie är en charmig cyniker som fångar tillfället i flykten men också en streber som vandrar sängvägen. Han är chaufför åt ett hyrbilsföretag och raggar med framgång kvinnor bland sina kunder.
Det nya i Alfie var att huvudpersonen vänder sig direkt till publiken och berättar sina avsikter samtidigt som han genomför dem. Det greppet har Charles Shyer övertagit i den nya versionen med Jude Law i välsittande uniform och skärmmössa käckt på svaj. Han är väl en av få engelska skådespelare som har både utseende och självironi nog för axla Caines paradroll. Jude Laws Alfie är också brittisk men har flyttat sitt värv från ett slitet London till ett glassigt New York. Kvinnorna i hans limousine avlöser varandra minst lika elegant som i Caines rolls royce. Marisa Tomei spelar Alfies älskliga ”flickvän”, det vill säga den han vilar ut hos mellan varven. Susan Sarandon spelar den tuffa affärskvinnan Liz, som Alfie hoppas ska bli hans språngbräda in i den högre medelklassen. Däremellan vimlar det av snygga blondiner med hövolmsfrisyrer, minikjolar och stövlar som en eloge till the swinging sixties. Lägg därtill ett rytmiskt foto.

Annons
Annons
Annons