X
Annons
X
Recension

Ensam Alfhild Agrell allt annat än museal

Den bortglömda pjäsen "Ensam" spelas åter på Dramaten efter 131 år. Jenny Andreasson ger den en lågmält intensiv och stilren inramning.

Thérèse Brunnander spelar Thora och Karin Franz Körlof hennes dotter Yngva. Foto: Sören Vilks

Alfhild Agrell är egentligen värd en egen pjäs. Hon är ett eget drama som handlar om att vara kvinna och konstnär. Hon hann med en trio pseudonymer och lika många genrer. Hon skrev dramatik, samtidsparodier och lyrik – och dog utfattig och bortglömd. Hon ligger inte begravd på Norra kyrkogården, hon fick aldrig en staty framställd som titan.

Kulturvärlden har ofta ett alltför snävt perspektiv. Bredvid alla våra, oftast manliga, klassiker existerar mängder av alternativa storverk. Slumpen, vanan och en typ av mental manspreading har skapat en kulturell kanon som är så dominant att dess monumentalitet fördunklar andra konstnärskap. Teaterhistorien är fylld av alternativa klassiker: horder av elisabethaner, franska stilkomedier och andra glömda. Ibsen skuggar orättvist Bjørnson.

Thérèse Brunnander spelar Thora och Karin Franz Körlof hennes dotter Yngva.

Foto: Sören Vilks Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X