Annons

Johannes Salminen:Alexandria i skuggan av Atens storhetstid

Hellenismen formade Alexandria till en stad dömd att glida in i en tung och drömlös dvala. Sin domedag mötte den kosmopolitiska staden 1957 när Nasser rensade den då brittiska kolonin från ”främmande” element. Michael Haag tar i sin bok ett ömt farväl till Minnets stad.

Under strecket
Publicerad

Minnets stad, ”City of Memory”, är undertiteln på Michael Haags Alexandria (Yale University Press, 368 s), en skildring av den indiansommar som Alexandria, staden vid Nilens mynning, överraskande fick uppleva i modern tid. Mannen bakom denna andra glanstid var Muhammad Ali, makedoniern som i sultanens namn härskade över Egypten åren 1805 till 1848. En av hans första och största insatser var att bygga Mahmudiyyahkanalen, en vattenled som återigen band samman Alexandria med Nildalen och så öppnade nya lukrativa utsikter för bägge regionerna.

Men Muhammad Ali gjorde också allt för att locka utlänningar till Alexandria, och den sjabbiga hålan på 5 000 personer blev så småningom - senare under brittiskt beskydd - en stad som likt en exotisk solfjäder vecklade ut hela sin kosmopolitiska mångfald. Grekerna var den största och mest inflytelserika gruppen, följd av italienare, fransmän och ryska Ashkenazi-judar. Men språkligt dominerade italienskan och franskan.

Annons
Annons
Annons