Annons

Aleviter förtryckt minoritet i Turkiet

Alevismen är en förtryckt folktro i Turkiet. Inte en enda lira i bidrag får republikens cirka 20 miljoner aleviter för sina bönehus och kultplatser. SvD åkte till Dersim, där alevismen har djupa rötter. Avståndstagandet mot sunniislam känns tydligt.

Under strecket
Publicerad

Staty föreställande den alevitiske poeten Pir Sultan Abdal. Han är en legendarisk förgrundsgestalt för Turkiets aleviter, som hamnade i onåd hos sultanen och avrättade av under det osmansk riket.

Foto: STEFAN BLADH

På trettiotalet ändrades det officiella namnet på staden och provinsen från Dersim till Tunceli. Då begicks också massakrer på aleviter i Dersim.

Foto: STEFAN BLADH

Menekse Akçali ber till solen varje morgon. Hon är alevit och för sin folktro vidare genom muntlig tradition.

Foto: STEFAN BLADH

”Ingen här i Dersim försöker anpassa sig till sunniislams regler med deras bönestunder och fasta, ramadan. Vi aleviter har vår egen fasta och våra egna regler”, säger Hidir Şahin, 86.

Foto: STEFAN BLADH

Varje morgon ber Menekse Akçali till solen. Denna sed har hon tagit med sig till staden Tunceli från sin gamla hemby, där hon brukade tillbringa nästan all vaken tid i det fria.

Menekse Akçali är alevit och för sin folktro vidare via muntlig tradition. Det finns olika former av alevism, men här i Dersim – dessa bergstrakters gamla namn – lever alevismen stark.

Annons
Annons
Annons