X
Annons
X
Recension

Bodjal Ale Möller Band - Bodjal

Världsmusik, ett vanskligt begrepp? Argentinske tangoförnyaren Astor Piazzolla har kallats världsmusiker (till en början sorterades han in under etiketten jazz i skivbutikerna, åtminstone de svenska). Vad beträffar Ale Möller band känns "världsmusik" relevant. Denne godmodige skåning blandar oförfärat kulturer och genrer och får dem att samsas i en substantiell helhet.
Grekisk musik fångade tidigt hans intresse med bouzouki som instrument. Han utvecklades till multimusiker; här spelar han mandola, luta, flöjter, dragspel. Det lite storvulet grekiska gestaltas av sångerskan Maria Stellas, med storstadsblues i 9/8-delstakt, det vill säga grekisk rebetika.
Mamadou Sene har rötterna i Senegal, och när han sjunger trillar tonerna som pärlor, harpliknande, som när västafrikanska barder låter stränginstrumentet kora komma till tals. Magnus Stinnerbom smyger in det nordiskt spröda, försynt och med lågmäld kraft. Kontrabasisten Sebastian Dubé ger en modern förankring, och slagverkaren Rafael Sida har sin grund i dansanta mexikanska rytmer.
En tango, en polska, en vals. Ett brottstycke ur Weather Reports fusionsjazz? Ja, vad allt hittar jag inte i den här svindlande sammansmältning av nord och syd, öst och väst, så helgjuten och så väl sammanhållen.

Ale Möllers sextett är här utökad med fyra gästartister. Två "långväga": sångaren Shipra Nandy från Bengalen och sångaren och lutspelaren Kuras Sultan i exil från Östturkestan i nordvästra Kina. Båda med frihetstema på repertoaren. De två andra gästerna är sedan länge förtrogna med Ale Möller: keyboardspelaren Mats Öberg och jazzblåsaren Jonas Knutsson; den senare är mästare på sopransaxofon, här spelar han baryton.
Nyckeln till Ale Möllers lyckosamma musikkonglomerat är hans energi och hans förmåga att entusiasmera medmusikerna, som är valda med omsorg. Det är en kulturgärning han utför.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X