Annons

Äldre förlorar på stelbent system

Under strecket
Publicerad

Vid en första anblick är omsorg på ålderns höst ingen kioskvältare. Ändå har responsen på SvD:s granskning av äldreomsorgen i Stockholm varit förvånansvärt stor – framför allt från de äldre vars vardag vi skildrat, men även från personalen som tröttnat på en snedvriden mediebild. I mängder av brev, e-post och telefonsamtal tonar bilden av en stressad personal fram, vars initiativförmåga bakbinds av ett stelbent system. Ett system som endast tillåter det som skrivits ned på ett papper, ett biståndsbeslut som i mångt och mycket avgörs utan den äldres inflytande. En chef inom hemtjänsten som hört av sig till SvD går till hårt angrepp mot stadens schabloniserade biståndsbedömning – grunden för vilken omsorg den äldre har rätt till. ”Biståndshandläggaren kör insatserna genom sin räknesnurra med schabloner och vi får en beställning på insatser med en maximal tidsåtgång. Ofta så noggrant uträknad att två decimaler behövs för att ange hur lång tid det får ta”, skriver han i ett mejl.

Den som klätt på ett barn i vargavinter eller hjälpt en äldre person med begränsad framkomlighet att ta sig utanför hemmets trygga vrå kan intyga att en 30 minuters promenad illa kvickt reduceras till en kvart i friska luften. Men den realiteten tar vissa biståndshandläggare inte hänsyn till. Inte heller den tid det tar för hemtjänsten att gå från person till person. När SvD följde med hemtjänsten i veckan var det ingen i personalen som hycklade med det faktum att Mary och Dagas beslutade minuter delvis går till personalens promenader från port till port. Här gör ändå personalen det de kan för att gå de äldre till mötes. Men att döma av de lex Sarah-anmälningar som SvD tagit del av är det många som upplever att de inte får ta egna initiativ på grund av kostnadseffektiva chefer och ett snävt system.

Annons
Annons
Annons