Albin, 14, prisades för sin hjälp till flyktingar

Albin ville göra skillnad och hjälpa. Nu är han den yngsta någonsin som fått Raoul Wallenberg-priset "Ungt kurage".

Albin och mormor Gunnel.
Albin och mormor Gunnel. Foto: Lars Pehrson

SvD Junior träffar Albin från Grästorp när han är i Stockholm, där han tagit emot priset tillsammans med sin mormor, mamma och flera av de ensamkommande killarna som han hjälper.

–  Det känns jättekul! Och overkligt. Det är ett pris som visar att jag är på rätt väg och har hjälpt till, säger Albin.

Albin har tillsammans med sin mormor Gunnel, 74 år, jobbat hårt för att de ensamkommande flyktingarna som kommit till Grästorp ska ha det bra. Han har bland annat arbetat på ett boende som han varit med och startat, läst läxor, ordnat aktiviteter och varit en vän. Många av killarna ser Albin som en familjemedlem.

–  Albin är som en bror för mig. Han var den första som började prata med oss ensamkommande. Det betydde mycket för oss. ­Albin och hans mormor Gunnel har verkligen kämpat för oss, ­säger Kazem, 18 år.

Mormor Gunnel började hjälpa till när många flyktingar kom till Sverige för två år sedan. Albin kände direkt att han också ville vara med och göra skillnad.

–  Från början hjälpte jag dem med matten och var "mattelärare". Sedan blev jag mer och mer engagerad. Vi firade till exempel jul tillsammans, på kvällen bjöd vi in killarna för att äta julmat med oss, berättar Albin.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se
    För Kazem, Aref och Mohsen är Albin som en lillebror. Hans insats har gjort att de kommit in mer i samhället och känt sig välkomna i sitt nya hemland. ”Vi kände ingen, sen kom Albin och Gunnel. De tog hand om oss, och ordnade roliga aktiviteter”, säger Aref. Foto: Lars Pehrson

    Att engagera sig ger mycket tillbaka. Albin har lärt sig massor om hur killarna haft det i sina hemländer och om hur det är i andra kulturer. Tre timmar varje vecka är han på boendet som hans förening driver. Där ordnar han aktiviteter, hjälper till med läxor och svarar på frågor som de boende har. Varje vecka har de också hus­möte där de tar upp viktiga frågor som gäller killarna och huset.

    –  Det är coolt att se hur de utvecklas. Det är stor skillnad på hur mycket de kan nu jämfört med när de kom hit, säger Albin.

    Utöver besöken lägger Albin ner ett par timmar varje dag. Varje kväll diskuterar han med sin mormor om hur killarna har det, och planerar framtida aktiviteter som de ska hitta på.

    –  Från början kände jag ingen av killarna och nu känner jag nästan 30 nya personer. Det känns väldigt bra.

    Du får priset för ditt civil­kurage, bland annat. Vad är civilkurage för dig?

    –  Det är att våga. Våga göra någonting. Till exempel att gå fram och prata med någon som ser ensam ut. Ser du någon som spelar fotboll, gå fram och prata. En liten sak för dig kan göra stor skillnad för ­någon annan.

    Albin och mormor Gunnel.

    Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 2

    För Kazem, Aref och Mohsen är Albin som en lillebror. Hans insats har gjort att de kommit in mer i samhället och känt sig välkomna i sitt nya hemland. ”Vi kände ingen, sen kom Albin och Gunnel. De tog hand om oss, och ordnade roliga aktiviteter”, säger Aref.

    Foto: Lars Pehrson Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X