Annons

MoppupproretAktivism som hade behövt fysiskt motstånd

Rebecca Kaneld och Simon Rodriguez i ”Moppupproret” av Anna Vnuk.
Rebecca Kaneld och Simon Rodriguez i ”Moppupproret” av Anna Vnuk. Foto: Markus Gårder

I Anna Vnuks skruvat underhållande ungdomspjäs ”Moppupproret” blir det panik i lärarrummet när eleverna revolterar. Idén är bra men texten behöver fler bottnar i fysiskt spel och rörelse.

Under strecket
Publicerad

Simon Rodriguez, Rebecca Kaneld, Daniel Nyström, Per Öhagen och Astrid Kakuli i ”Moppupproret”.

Foto: Markus GårderBild 1 av 1

”Moppupproret” är en uppkäftig och associationsrik titel. Idén är bra. Kaos utbryter i högstadieskolan då kursen i ”konst som aktivism” får eleverna att utmana skolans hierarkier. Barnen sjunger kampsånger i stämmor och ockuperar rektorns garageuppfart då de upptäckt att två av skolans städare är hutlöst lågavlönade.

Anna Vnuk, som står för text och regi, har under de senaste åren skämt bort publiken med bland annat den underbart känsloflammande mimuppsättningen ”Möta hösten tillsammans” och den dansant stormande ”Hela familjen” i Skärholmen. Men i ”Moppupproret” (från 13 år) är hon för sparsam med att använda sin egensinniga koreografiska potential och sitt exceptionella sinne för hur kroppsspråk kan läcka begär och vånda, hemligheter och skamligheter. Det glimtar till ibland, men hennes text behöver mer motstånd och fler bottnar i fysiskt spel och rörelse.

Annons
Annons
Annons