Annons

”Akademisk frihet innebär att ta obekväma beslut”

Lunds universitet.
Lunds universitet. Foto: Emil Langvad/TT

KULTURDEBATT | Självgod och gnällig opposition kan vara bekvämt – men är Sveriges lärosäten redo att ta konsekvenserna av den större frihet som betänkandet ”Struten” föreslår?

Publicerad

Högre utbildning och forskning är ett av statens största utgiftsområden. Sektorn sysselsätter många, och omfattande resurser tillförs landets lärosäten. Trots detta är frågor som rör våra universitet sällan prioriterade i den offentliga debatten. Under senare tid har politiseringen av universiteten fått en mer framskjuten position i spalterna, men frågan är om diskussionerna hittills bidragit till befogade attitydförändringar eller snarare befäst fronterna ytterligare.

En offentlig utredning som det kan finnas anledning för fler än de närmast sörjande vid lärosätena att följa är ”Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten”. Det har gått nästan två år sedan regeringen beslutade att initiera betänkandet, i dagligt tal kallad ”Struten”, för att göra en samlad översyn av univer­si­te­tens och högskolornas styr­ning, inklusive resurstill­delning. Målkonflikter har flutit upp till ytan – staten efterfrågar starkare kontroll medan sektorn betonar oberoende. Dragkampen mellan politikens styrning och den högre utbildningens frihet bidrar samtidigt till att klargöra de olika sfärernas specifika uppgifter.

Annons
Annons
Annons