Annons

Merete Mazzarella:Akademiker borde skaffa sig en bättre stil

Foto: Sam Edwards / TT

Det verkar vara regel snarare än undantag för akademiker att skriva opersonligt, invecklat och fyrkantigt. Varför? Det är hög tid att låta ett mer essäistiskt, prövande och sinnligt skrivande ta plats inom vetenskapen.

Under strecket
Publicerad

På senare år har åtskilliga av mina forskarbekanta inom humaniora sagt mig att de skulle vilja skriva på andra sätt än de vedertaget vetenskapliga eller åtminstone vidga gränserna för vad det vetenskapliga skrivandet kan vara. De har sagt det nästan viskande, som om det var en skamlig hemlighet, och de har sagt det just till mig därför att de vet att jag redan länge har skrivit på andra sätt än de vedertaget vetenskapliga. Men faktum är ju att formerna för vetenskapligt skrivande inte är en gång för alla givna av vare sig Gud eller naturen och faktum är att mina bekanta är en del av en större internationell rörelse. 

2015 utkom antologin ”The future of scholarly writing” i vilken 17 skribenter från många olika amerikanska universitet frågar sig hur de bättre ska kunna kommunicera dels med varandra, dels med en större allmänhet, och samtidigt som de sinsemellan är mycket olika är de alla eniga om att det inte ska göras (så som en del anser) genom att närma sig naturvetenskapen och bolla med data, diagram och termer som ”prefrontala cortex”. Snarare ska man utnyttja sin främsta resurs, sin språkliga känslighet, utan att behöva dra en skarp gräns mellan att å ena sidan framföra argument, göra en tolkning eller presentera en analys och å andra sidan gestalta med mer skönlitterära medel.

Annons
Annons
Annons