X
Annons
X
Illustration: Thomas Molén

AI, konstnären – urskiljer du det datorn skapat?

När blir datorerna så smarta att de kan skapa konst – och kan datorgenererade verk ens räknas som konst? Det är frågeställningar som sysselsätter såväl programmerare som konstnärer och filosofer.

Vissa av dem hävdar att vi redan är där.

I conduct myself in a windy manner because I am

drunk and enchanted in this field.

The oxygen around my head is rabid

and filled with orange light

like a equinoctial tiger to its flesh.

My heart moves violently

on this neon ship

Vad redaktionen för studenttidningen vid det prestigefulla amerikanska Duke University i USA inte hade en aning om när man publicerade dikten var att den hade skrivits av ett datorprogram.

Händelsen sätter fingret på de två av de riktigt svåra frågorna kring AI-skapade texter och bilder.

1) Är det alls konst?

2) Vem är i så fall upphovspersonen? Datorn, programmeraren eller kanske det kollektiv av tusentals kända och okända författare och konstnärer vars alster matades in i datorn under upplärningsprocessen?

Om datorns skapare programmerat den så skickligt att den kan lura en människa, då är den intelligent.

Att lära en dator skriva poesi eller måla tavlor är inte helt olikt att undervisa en student. Datorn får studera hundratals eller till och med tusentals exempel på texter och målningar som den ska imitera. Sedan gör den ett eget försök. Om det blir rätt får den beröm och annars får den negativ feedback. Det blir som en digital morot och piska.

Fast det krävs onekligen en del god vilja för att kalla ett datorgenererat plagiat för konst. Mer spännande är projekt där konstnärer och programmerare experimenterar med att låta datorn hitta en helt egen stil.

För ja, en dator kan vara kreativ.

Innan vi går vidare måste vi försöka svara på frågan vad artificiell intelligens är? Det finns många definitioner och kravet på vad som ska räknas som AI har höjts med tiden.

En av de svåraste frågorna är om en dator faktiskt måste vara intelligent för att räknas som AI, eller om det räcker med att vi tror att den är smart.

Foto: Google/IBL

Dator-poinjären Alan Turing, mannen bakom det berömda Turing-testet, ansåg det senare. I testet, som formulerades 1950, anses en dator besitta artificiell intelligens om en människa inte kan avgöra om hen interagerar med en dator eller med en annan människa.

Med andra ord: det spelar ingen roll om datorn känner eller inte, eller om den är medveten om sin egen existens. Om dess skapare programmerat den så skickligt att den kan lura en människa, då är den intelligent

Det är kanske inte helt orimligt att bortse från kravet på medvetande. Jag kan ju faktiskt inte med 100 procentig säkerhet veta om människan framför mig har ett medvetande eller inte. Jag kan bara notera att personen beter sig ungefär som jag och dra slutsatsen att hen är medveten.

Kulturen har länge fantiserat om den intelligenta roboten. Redan 1920 skrev Karel Capek pjäsen "R.U.R." om hur förslavade robotar gjorde uppror mot människorna.

R.U.R. av Karel Capek. Foto: IBL

I "Aniara" ger Harry Martison Miman förmågan att känna. I Arthur C Clarkes "År 2001" är det däremot aldrig säkert om datorn HAL verkligen har ett medvetande eller om den bara programmerats för att rymdskeppets besättning ska uppleva att de interagerar med en människa.

Filmvärlden är full av såväl intelligenta som medvetna och oftast ondskefulla datorer. I "Terminator" vill Skynet utrota mänskligheten, som den uppfattar som det största hotet mot sin existens. Det finns till och med ett exakt datum och klockslag när Skynet blir medvetet om sin egen existens. I Matrix-trilogin nöjer sig datorerna med att förslava mänskligheten och använda som energikälla.

Skynet

Jag skulle inte säga att det är uteslutet att man en dag skapar en dator som har medvetande. Men jag tror inte att det är om hörnet.

I den nyare HBO-serien "Westworld" förs långa och komplexa resonemang kring hur robotarna som agerar statister i programmets temapark fick medvetande.

De flesta forskare menar att AI är årtionden från att bli intelligent på riktigt. Många anser att det aldrig kommer att gå att skriva ett program som kan känna. Andra hävdar att alla någorlunda komplexa maskiner redan nu har ett slags primitivt metvetande. Det skulle i så fall gälla både IBM:s superavancerade AI-robot Watson och en vanlig smart mobil – eller för den skull ett avancerat kylskåp.

Åsa Wikforss. Foto: Malin Hoelstad

Åsa Wikforss, professor i filosofi på Stockholms universitet och forskare i medvetandefilosofi, menar att det är att dra det lite för långt.

– Dagens datorer är otroligt bra på att hantera information och dra slutsatser. På det sättet är de mycket intelligentare än vi människor. Men den subjektiva dimensionen är mycket svårare för en dator att förstå. Jag har väldigt svårt att tro att du kan kalla dagens datorer medvetande eller kännande.

– Eftersom vi inte vet vad som utgör det mänskliga medvetandet och vad som skapat vår förmåga att ha känslor, skulle jag inte säga att det är uteslutet att man en dag skapar en dator som har medvetande. Men jag tror inte att det är om hörnet.

Apples digitala assistent Siri, en enkel version av AI, hanterar frågan "Vad är konst?" som vilken gymnasieelev som helst och slår upp Wikipedia. Där får vi veta att: "Konst syftar antingen på en kulturyttring som kräver kunskap och färdighet. Alternativt betecknar det en sorts estetisk verksamhet."

Det är en tillräckligt bred definition för att det mesta som kommer från en dator nog skulle kunna kallas konst. Om det är något en dator har efter att ha studerat ett par miljoner tavlor eller läst några tusen romaner så är det kunskap.

Marina Schiptjenko. Foto: Jessica Gow/TT

Galleristen Marina Schiptjenko, delägare i Andréhn-Schiptjenko i Stockholm, gissar att vi kommer att få se datorgenererad konst som säljs på gallerierna en dag.

– Om jag inte uttalar mig för Andréhn-Schiptjenko, utan generellt tror jag absolut att det kommer att hända. Jag tror också att det kommer att finnas samlare som är beredda att betala för konst som skapats av AI, säger hon.

I princip skulle, menar Marina Schiptjenko, datorgenererad konst kunna bli lika värdefull som om den skapats av en människa. Därmed inte sagt att allt som kommer från en dator kommer att passera.

– Det kommer att ställas väldigt höga krav när det gäller originalitet. Det datorn gör måste helt enkelt vara väldigt bra. Och det får inte blir massproduktion, då faller värdet direkt.

Bukowskis konstspecialist Andreas Siesing är övertygad om att AI-konst kommer att dyka upp på auktionerna.

– Den dagen är redan kommen, säger han och pekar på att AI-genererad konst redan har sålts på auktioner i USA.

Problemet skulle snarare vara om gallerier försökte sälja AI-genererad konst utan att berätta vem som skapat verken.

– Man kan i backspegeln se det något turbulenta efterspelet till Pierre Brassaus utställda verk på Gallerie Christinae i Göteborg. Brassau som påstods vara en fransk avantgardist visade sig egentligen vara en kreativt lagd apa.

När Mario Klingemann fått datorn att skapa ett verk går Albert Barqué-Duran in och tolkar det som en traditionell oljemålning. Det skulle visa sig att det inte var helt enkelt för konstnären att imitera datorn. Bilden i mitten är helt datorframställd. Foto: Mario Klingemann

Jag ser snarare datorn som ett verktyg för konstnären, inte helt olikt elgitarren.

Douglas Eck är AI-forskare på Google i Zürich och ansvarig för projektet Magenta, ett AI-verktyg som vem som helst får använda för att skapa musik eller bilder. Han är själv jazzmusiker och hör till dem som inte tror att datorn kommer att bli intelligent på riktigt, i alla fall inte under hans livstid. Som han ser det innebär det att datorn heller inte kan skapa självständigt.

– Jag ser snarare datorn som ett verktyg för konstnären, inte helt olikt elgitarren. Les Paul och Adolph Rickenbacker uppfann den för att få en gitarr som lät högre. Det var andra som började experimentera med distorsion och olika ljudeffekter. Les Paul hade aldrig kunnat föreställa sig vad Jimi Hendrix skulle göra.

Googles forskare har låtit sina datorer skapa flera musikstycken som utan vidare kan passera som skrivna av en mänsklig kompositör. Men Douglas Eck medger att musik kanske är det enklaste området för en dator att ge sig på. Att låta en dator generera meningsfull litteratur är en många gånger svårare utmaning.

– Jag studerade själv kreativt skrivande på universitetet och för mig är text höjdpunkten av det vi strävar efter. Utan att nedvärdera mina musikerkolleger kan jag konstatera att skrivandet är så oändligt mycket mer komplext än musik eller bild. Vi är fortfarande väldigt långt ifrån att skapa ett program som självständigt kan skriva litteratur.

Dikten i början av denna artikel lyckades lura en mänsklig redaktör, men att skriva noveller och romaner, eller för den delen filmmanus är kanske inte riktigt datorn grej ännu.

Regissören Oscar Sharp tog hjälp av datavetaren och konstnären Ross Goodwin på New York University, och skapade roboten Jetson. Programmet, som märkligt nog föredrog att kallas Benjamin, fick plöja hundratals science fiction-manus. Ut kom "Sunspring", en totalt obegriplig men onekligen underhållande kortfilm.

2016 fick det japanska Future University Hakodate stor uppmärksamhet när en grupp forskare lyckades få en novell skriven av en dator antagen till en romantävling. Även om den inte vann något pris var det en bedrift. Men det visade sig att datorn inte författat på egen hand. Människor hade skapat handlingen och även gett datorn ord och fraser den skulle använda.

Med mycket tydliga ramar kan en dator uppenbarligen göra ett habilt jobb som skribent, men skapa något begripligt och värdefullt på egen hand kan den inte.

Mario Klingemann. Foto: Joao Nogueira

My Artificial Muse, min konstgjorda musa, är ett projekt som drivs av konstnärsduon Albert Barqué-Duran and Mario Klingemann. Idén var lite förenklat att mata in tusentals konstverk från olika epoker för att se om datorn skulle kunna hitta på något helt nytt. När Klingemann fått datorn att skapa ett verk han gillade var det Albert Barqué-Durans tur att försöka tolka det som en traditionell oljemålning.

Det skulle visa sig att det inte var helt enkelt för konstnären att imitera datorn.

– Som klassiskt skolad konstnär är jag utbildad att se målningar på ett visst sätt. Jag förstår hur jag kan åstadkomma något med ett visst penseldrag. Men datorn skapade helt nya texturer som var svåra för mig att efterlikna, för de var inte skapade med en pensel, berättar Albert Barqué-Duran.

Du kan jämföra med fotografi. Ingen skulle säga att det är kameran som är upphovsman till bilden.

Tvärt emot vad man förväntat så kunde datorn vara ganska kreativ. I vart fall i den bemärkelse att den skapade verk som Mario Klingemann inte hade väntat sig.

– Det händer faktiskt hela tiden. Den skapar bilder som jag inte sett tidigare och det är precis vad jag vill åstadkomma, säger han.

Låt oss anta att en dator just nu vare sig kan känna eller vara medveten om sin egen existens. Utan känslor är det svårt att se att den skulle kunna ha ett högre syfte med sin konst. Uppenbarligen kan datorn skriva musik som upplevs som både njutbar och nyskapande. Och den kan göra tavlor som är något mer är rena plagiat av existerande konst.

– Du kan programmera en dator att skapa konst som får många likes och delningar i sociala medier. På det sättet kan man säga att datorn har ett syfte. Det finns en plan, säger Åsa Wikforss.

Men att kalla datorn för en självständig, kreativ konstnär är ändå att gå för långt anser Mario Klingemann.

– Du kan jämföra med fotografi. Ingen skulle säga att det är kameran som är upphovsman till bilden. Jag kallar det jag sysslar med för neurografi, just för att det är jag som är upphovsmannen och datorn mitt verktyg.

Termen kommer från neutrala nätverk, som är grunden för hur dagens AI programmeras. Vad Klingemann missar är möjligen att kameran inte tar egna initiativ. Det gör AI. Ju mer programmet lär sig desto självständigare blir det.

1/3

Tre verk av Mario Klingemann, klicka upp och bläddra.

Foto: Mario Klingemann
2/3
Foto: Mario Klingemann
3/3
Foto: Mario Klingemann

Även om datorn inte har känslor, kan den faktiskt tolka känslor. När filmbolaget Fox skulle släppa sin science fictionfilm "Morgan", som handlar om en konstgjord människa, gick man till IBM med frågan om företaget kunde instruera sin AI-dator Watson att skriva en trailer.

Tekniken att förstå sinnesstämning och känslor har kommit ganska långt. Förutom den enklaste, att mörka scener troligen är läskiga och ljusa är glada, kan datorn också analysera sinnesstämning från bland annat skådespelarnas röstlägen och ansiktsuttryck.

Watson valde självständigt ut lämpliga scener att använda i trailern genom att analysera känslorna. Den hittade skrämmande scener, lycka, längtan och så vidare.

Räcker den förmågan för att ge konsten ett syfte? Nej, svarar nog de flesta. Att matematiskt analysera vad i ett ansiktsuttryck som signalerar rädsla eller glädje är inte detsamma som att känna.

– Då uppkommer frågan om vad som är konst och vad är bra konst. Vi människor är inte perfekta, vi kan känna rädsla och få konstiga associationer. Det gör oss svårförutsägbara. Skulle en perfekt dator kunna skapa lika intressant konst eller poesi som berör lika mycket? säger Åsa Wikforss.

Jag tror inte att vi kommer att få se massa tvister om att en dator ska äga verket.

Om utvecklingen går så långt att de verk den skapar är så långt ifrån originalen som matades in att de anses vara självständiga konstverk följer en ny fråga, nämligen vem äger upphovsrätten? Den frågan är inte fullt så enkel som man kunde tro. Idén att bara människor kan äga upphovsrätt är inte huggen i sten.

Den amerikanska djurrättsorganisationen Peta drev nyligen ärendet att en apa skulle tillerkännas upphovsrätten för en selfie som den tagit. Fallet togs upp i domstol och för att slippa en lång och dyrbar rättsprocess valde fotografen att donera 25 procent av intäkterna till olika djurorganisationer.

Det finns en pågående debatt om att datorer, om och när de blir intelligenta, också har rättigheter. I januari i år lade Mady Delvaux-Stehres, EU-parlamentariker från Luxemburg fram ett förslag om att datorer i i en framtid ska kunna betraktas som ett slags elektroniska människor som har just rättigheter.

”Sophia the robot”. Foto: Li Muzi Xinhua/IBL

Ett annat exempel på när gränsen mellan människors och maskiners rätigheter flyter samman är "Sophia the robot", som i oktober i år fick medborgarskap i Saudiarabien. Det är dock ett tilltag som sannolikt mest ska ses som ett PR-knep från en kritiserad regering som vill vara i framkant i teknikutvecklingen.

– Men i de flesta länder är lagen idag skriven så att det måste vara en människa som har upphovsrätten, så jag tror inte att vi kommer att få se massa tvister om att en dator ska äga verket, säger Sanna Wolk, professor i upphovsrätt vid Uppsala Universitet.

Mer troligt är i så fall en situation där programmet är så kraftfullt att dator kan anses ha skapat musiken eller konstverket själv. Men med tanke på att bara en människa i dag kan äga upphovsrätt blir resultatet i så fall att ingen äger verket, då blir fritt för alla att använda.

För vem är AI ett verktyg? Måste konstnären vara programmerare för att kunna utnyttja tekniken? I dag är det fortfarande så. Anna​ ​Ukhanova, chef för ett av forskningsprojekten på Google, tror att tekniken på sikt kommer att kunna användas av alla. Precis som ingen gitarrist behöver en utbildning i elektronik för att spela på sin elgitarr.

– På sikt är målet att AI-verktygen ska vara tillgängliga för alla, oavsett om du är jordbrukare, journalist eller konstnär. Vägen dit är troligen att det kommer att finnas färdiga modeller som du kan använda utan några som helst programmeringskunskaper, säger hon.

Oavsett om Googles forskning kommer att resultera i "äkta" AI-konst eller inte, så tror företaget att forskningen kommer att göra nytta. Den stora begränsningen med dagens AI är att tekniken har så otroligt svårt att se helheten. AI kan vara otroligt bra på att ställa diagnoser på en specifik sjukdom eller analysera trafikflödet i en storstad. Men samma robot är så dum att den inte fattar att en kaffekopp du tappar kommer att falla till golvet. Konst är ett sätt att lära datorn att vidga vyerna.

AI finns i det mesta från självkörande bilar till sopsortering. Så även om datorn ännu inte kan ge oss skräplitteratur kan den kanske se till att manuset hamnar rätt i pappersåtervinningen.

Illustration: Thomas Molén

Bild 1 av 12
Foto: Google/IBL Bild 2 av 12

R.U.R. av Karel Capek.

Foto: IBL Bild 3 av 12

Skynet

Bild 4 av 12

Åsa Wikforss.

Foto: Malin Hoelstad Bild 5 av 12

Marina Schiptjenko.

Foto: Jessica Gow/TT Bild 6 av 12

När Mario Klingemann fått datorn att skapa ett verk går Albert Barqué-Duran in och tolkar det som en traditionell oljemålning. Det skulle visa sig att det inte var helt enkelt för konstnären att imitera datorn. Bilden i mitten är helt datorframställd.

Foto: Mario Klingemann Bild 7 av 12

Mario Klingemann.

Foto: Joao Nogueira Bild 8 av 12

Tre verk av Mario Klingemann, klicka upp och bläddra.

Foto: Mario Klingemann Bild 9 av 12
Foto: Mario Klingemann Bild 10 av 12
Foto: Mario Klingemann Bild 11 av 12

”Sophia the robot”.

Foto: Li Muzi Xinhua/IBL Bild 12 av 12
Annons
X
Annons
X
Annons
X