Annons
X
Annons
X

Afghaner vill ha utländsk närvaro

Tre färska studier av vad befolkningen tycker har nyligen genomförts i Afghanistan. Enligt dem är en majoritet av afghanerna oroade över säkerheten och de flesta är positiva till de Natoledda styrkorna, skriver Stefan Olsson, forskare vid FOI.

Debatten om insatsen i Afghanistan

Under innevarande höst väntar ett nytt beslut om Afghanistaninsatsen. Regeringen har förklarat att den vill behålla de svenska trupperna, men har i nuläget inte fullt stöd i riksdagen. De rödgröna har talat om att de vill se 2014 som sista året med svensk trupp i Afghanistan. Sverigedemokraterna har nämnt 2013. Till detta kommer nu också meddelandet om ytterligare en stupad soldat, vilket sannolikt också skapar oro hos allmänheten.

Ett av de centrala argumenten i debatten har varit att afghanerna inte vill ha oss västerlänningar i landet. Det finns afghanska gerillaförband som har stridit oavbrutet i mer än 30 år. Vad får oss att tro att vi ska lyckas besegra dem? Slutsatsen skulle därför vara att Sverige bör snabbavveckla sin militära insats i Afghanistan.

Vad vet vi då om afghanska befolkningens inställning? Av de undersökningar som finns till hands talar mycket för att situationen är bättre än vad som ofta sägs. Att göra opinionsmätningar i Afghanistan är av naturliga skäl inte enkelt, men åtminstone tre förhållandevis pålitliga och nyligen genomföra studier finns.

Annons
X

Den mest etablerade undersökningen står Asia Foundation för. Här framkommer att säkerheten alltjämt är den fråga som bekymrar afghanerna mest. Även om afghanerna tror gott om sin nya nationella armé bedömer de inte att den klarar av att upprätthålla säkerheten själv. 69 procent av befolkningen menar att de utländska styrkornas stöd fortfarande är nödvändigt. Överlag anser befolkningen också att säkerhetssituationen är på rätt väg. Det är bara i de sydöstra delarna som en majoritet anser att situationen har förvärrats.

Denna bild bekräftas av Afghan Center for Socio-Economic and Opinion Research. Detta institut har specifikt frågat vad afghanerna anser om de olika parterna i konflikten. Vilka sätter man sitt förtroende till?

Siffrorna visar tydligt att även om förtroendet är förhållandevis lågt för de Natoledda styrkorna har dessa ett avsevärt starkare stöd än talibanerna. De Natoledda styrkorna stöds av 62 procent av befolkningen medan talibanerna endast stöds av 10 procent.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Likaså är det tydligt att skulden för kriget i första hand läggs på talibanerna och inflyttade utländska jihadister. 66 procent av befolkningen håller dem ansvariga för det utbredda våldet. Endast 3 procent anser att skulden bör läggas på de Natoledda styrkorna.

    Den tredje undersökningen är den enda som visar ett annat resultat. Den är gjord av International Council of Security and Development. Emellertid är denna undersökning endast gjord i provinserna Helmand och Kandahar, de två provinser i södra Afghanistan där talibanerna har sitt starkaste fäste.

    Här är situationen den omvända mot övriga Afghanistan. 70 procent anser att de militära operationerna är dåliga för folket. 74 procent anser att det är fel att samarbeta med de utländska styrkorna.

    Tillsammans ger ändå de tre undersökningarna en samstämmig bild. Överlag är den afghanska befolkningen positivt inställd till den utländska närvaron. Helst skulle de se att de egna afghanska styrkorna upprätthöll säkerheten, men litar inte på att de klarar av det. Undantaget är de södra provinserna.

    Sverige har sin styrka i norra Afghanistan, i Mazar-e Sharif. Den civilbefolkning svenska soldater kommer i kontakt med är således huvudsakligen positivt inställd till närvaron av utländska soldater. De talibaner som svenska trupper ändå hamnar i strid med har inget starkt stöd hos befolkningen.

    Därmed inte sagt att vi inte behöver en fortsatt diskussion om den svenska insatsen. Den är inte riskfri och våra folkvalda har inte i tillräcklig utsträckning tillsammans med sina väljare diskuterat hur långt den svenska solidariteten med det afghanska folket ska sträcka sig.

    Men det är framför allt i de södra delarna av Afghanistan kriget kommer att avgöras. Sverige deltar i denna kamp indirekt. Vad vi bidrar med i nord har betydelse för vad den afghanska armén själv orkar med i syd.

    Målet för den svenska insatsen och för de Natoledda styrkorna är att kunna överlämna ansvaret för säkerheten till den nationella afghanska armén. En snabbavveckling av den svenska styrkan i det förhållandevis fredliga norra Afghanistan skulle dock endast lägga ytterligare sten på bördan för den ännu ofärdiga afghanska armén.

    STEFAN OLSSON

    fil dr och forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X