Annons
X
Annons
X

Adeln slåss för sina namn

Varje år överklagar Riddarhuset efternamn som svenskar vill ta. Nu vill man att lagen skärps så det blir svårare att anta äldre utdöda adelsnamn. Bo Lovenhjelm stred mot Riddarhuset i tre år innan han till slut fick igenom sitt nya efternamn.

(uppdaterad)
I dag finns det bara cirka 600 av 2 900 adliga släkter kvar i Sverige. På väggen i riddarhussalen hänger några av släkternas vapensköldar.  ”De här namnen gavs en gång med ensamrätt”, säger Erik Tersmeden, vice ordförande i Riddarhusets direktion för namnfrågor.
I dag finns det bara cirka 600 av 2 900 adliga släkter kvar i Sverige. På väggen i riddarhussalen hänger några av släkternas vapensköldar. ”De här namnen gavs en gång med ensamrätt”, säger Erik Tersmeden, vice ordförande i Riddarhusets direktion för namnfrågor. Foto: GUNNAR LUNDMARK

När Bo Randahl från Staffanstorp i Skåne skulle gifta sig ville han och hans fru hitta ett gemensamt namn som skulle fungera internationellt. Det visade sig vara lättare sagt än gjort.

Namnet de till slut valde – Lovenhjelm – hade redan hunnit godkännas och kungöras av Patent- och registreringsverket, PRV, när Riddarhuset gjorde en invändning och överklagade med hänvisning till att det kunde förväxlas med adelsnamnen Löwenhielm och Löwenhjelm.

–Det var löjligt. Som att vi skulle göra intrång på någon adlig klubb när vi egentligen bara ville ha ett namn som ingen annan hade. Och det finns det ju faktiskt ingen annan som har heller, det är ju hela poängen, säger han.

Annons
X

De här namnen en gång gavs med ensamrätt. Dessutom ger det ju ett falskt intryck att ätten lever trots att det inte stämmer.

Som SvD berättade i går ses den nuvarande namnlagen just nu över – en liberalisering kan komma att göra det möjligt att bland annat ha dubbla efternamn, ett relativt vanligt fenomen i andra länder.

Men även om mycket talar för en liberalisering finns det fortfarande anledning till försiktighet, enligt Olle Abrahamsson, ordförande för namnlagskommittén som ska lämna förslag på en ny lagstiftning. Ett exempel är adliga och adelsliknande efternamn, ett populärt alternativ visar de listor på godkända namn de senaste åren som SvD har gått igenom.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Utgångspunkten i nuvarande lagstiftning är att ett befintligt namn som tillhört en utdöd släkt får antas om det inte upplevs som allmänt känt. Men begreppet är problematiskt, enligt Olle Abrahamsson.

    –Utgångspunkten har varit att står det inte i Nationalencyklopedin anses det inte som allmänt känt. Det är en stel rigid regel som man borde göra något åt. Dessa historiska adelsnamn är ett gemensamt kulturarv som inte bör få förskingras alltför lättvindigt.

    Riddarhuset har länge drivit frågan om en restriktivare syn och överklagat flera fall upp till högsta instans, ibland framgångsrikt som namnen Bernekow och Hemilton som till slut fick nej efter att släkterna Barnekow och Hamilton protesterat. Riddarhuset vill nu ha begreppet ”allmänt känt” prövat, enligt Erik Tersmeden, vice ordförande i den så kallade direktionen som leder verksamheten.

    –De flesta gamla adelsnamn finns omskrivna på Wikipedia, det borde kunna betraktas som allmänt känt och därför göra det svårare att ta den här typen av namn.

    Ett pågående exempel är släkten Lillie av Aspenäs som finns utförligt beskriven bland annat just på Wikipedia och har kopplingar till Löfstad slott. Erik Tersmeden hoppas nu att PRV:s besvärsnämnd ser över tillämpningen och säger nej till personen som gjort anspråk på namnet.

    Varför är det här ett problem?

    –Det här är naturligtvis ett bekymmer för oss. För att de här namnen en gång gavs med ensamrätt. Dessutom ger det ju ett falskt intryck att ätten lever trots att det inte stämmer, säger Tersmeden.

    En av dem som vunnit mot Riddarhuset är Bo Lovenhjelm. Att namnet han och hans fru till slut bestämde sig för skulle kunna kopplas till den svenska adeln hade han inte en tanke på.

    –Det skulle vara trestavigt och inte innehålla bokstäverna å, ä eller ö. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att det skulle bli sådana problem.

    Att han skulle vilja framstå som finare än vad han är kallar han ”strunt”. Men Erik Tersmeden som har många års erfarenhet av att överklaga namn för Riddarhusets räkning menar att bakgrunden ofta är just det.

    –Det handlar nog oftast om fåfänga.

    Processen tog tre år men till slut fick Bo Lovenhjelm rätt till sitt nya efternamn. Själv skulle han inte överklaga om någon ville ta hans nuvarande efternamn fast med ”w” istället för ”v”.

    –Man kan ju inte lägga fälleben på sin egen tro.

    FAKTA:
    Adelsklingande namn som godkänts

    Annons
    Annons
    X

    I dag finns det bara cirka 600 av 2 900 adliga släkter kvar i Sverige. På väggen i riddarhussalen hänger några av släkternas vapensköldar. ”De här namnen gavs en gång med ensamrätt”, säger Erik Tersmeden, vice ordförande i Riddarhusets direktion för namnfrågor.

    Foto: GUNNAR LUNDMARK Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X