Annons

FlyktdjurAbstrakt språkspel om existentiell flykt

Staffan Göthe, Lina Englund och Ester Claesson i ”Flyktdjur”.
Staffan Göthe, Lina Englund och Ester Claesson i ”Flyktdjur”. Foto: John Gripenholm
Under strecket
Publicerad

Det sitter någon och skriver, liksom plågar en text ur sig. Platsen är möjligen en klunga fritidshus, med tujor och bortglömda rabatter. Jorden ligger ödslig och avmytologiserad. Inte ett eko från en världsbild. Allt är tomt på människor och mening – inga referenspunkter, inget facit. Ändå, där emellan, ser man spår där djur letat sig fram. Hemliga, knappt skönjbara stigar för snabba reträtter. Vi är flyktdjur alla, ständigt redo att springa för våra liv.

Om man ska skapa en bild av pjäsen ”Flyktdjur” som nu fått urpremiär på Teater Galeasen, är det så ramen ser ut. Kanhända, eftersom Christina Ouzounidis skrivit en väldigt abstrakt, nästan akademisk text som mest av allt är en metalyrisk skröna om vad dikt är. Och hur människan förtvivlat söker en mening. Ouzounidis cirklar kring vårt behov av att förhålla oss till tiden: till då, nu och snart. Hon lägger till något som ibland liknar aforismer men undersöker hela tiden vad hon gör, på ett språkligt plan.

Annons
Annons
Annons