Krönika

Peter Benson: AB Sverige: C-Annie växlar över till A-aktier

Med aktieglasögonen på ser vi en maktaffär av rang. Genom att stycka konglomeratet Alliansen kan ett avknoppat C växla in vanliga stamaktier med en röst per styck till röststarka A-aktier som ger långsiktigt inflytande långt över "kapitalandelen".

undefined
Foto: Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN

Valet och regeringsbildningen ligger väl en bit utanför Börsplus huvudsakliga bevakningsområde. Men frestelsen att skriva något är för stor för att motstå.

Här följer i alla fall Börsplus korta syn på dramatiken vi har framför oss. (Med reservation för den lilla möjligheten att den slutliga rösträkningen flyttar ett ödesmandat.) Nyckeln är att förstå att ingen regering kan tillträda om det finns 175 mandat av riksdagens 349 som motsätter sig.

Eftersom S+V+SD tillsammans får 191 mandat så är det basal matematik att ingen regering kan tillträda om inte minst en av dessa röstar för eller lägger ner sina röster. Med den grundinsikten kan vi börja eliminera alternativ i följande turordning:

  1. Vilka möjliga regeringsalternativ finns det som INTE stoppas av samtliga av S+V+SD?
  2. Det första och lätta steget är att konstatera att alla regeringsalternativ med Stefan Löfven som statsminister lär backas upp av V. Här finns alltså många möjliga regeringskombinationer.
  3. Alla är nog också överens om att vi kan bortse från minichansen att V eller S släpper fram en Alliansregering.
  4. Att SD skulle släppa fram en Alliansregering är dock högst sannolikt. Då blir frågan om det finns en Alliansregering som låter sig släppas fram av SD?
  5. Signalerna från M och KD är ett tydligt ja. Signalerna från L och C är ett tydligt nej.
  6. Bluffar L och C?
  7. Det är själva nyckelfrågan. Och faktum är att den kan göras ännu spetsigare. Det räcker nämligen (enligt preliminära siffror) att C hoppar i säng med S för att de ”rödgrön-gröna” ska få exakt 175 mandat, alltså majoritet i riksdagen.
  8. Vad L gör är alltså egentligen av helt underordnad betydelse. Huvudrollsinnehavaren nu är Annie Lööf. Centern är det helt avgörande partiet som bestämmer vem som blir nästa statsminister.
  9. Hur tänker Centern? Tabellen nedan visar vad som finns på pluskontot i de olika alternativen som C står inför. (Vi bortser från alternativet att C skulle välja att inte sitta i regering. Allt talar för att både C-ledningen och gräsrötterna är väldigt regeringssugna.)
Alliansregering framsläppt av SD I regering med Stefan Löfven
+ Bra chans att få igenom C-politik + Bra chans att få igenom C-politik
+ Ministerposter och statsrådspension + Ministerposter och statsrådspension
+ Sviker inte borgerligheten + Sviker inte löften om att vägra SD-stöd
+ Död blockpolitik ger C långsiktig position som vägmästare

Det man ser är att C-topparna i båda fallen har utmärkta möjligheter att både sitta vid köttgrytorna och att servera väl utvalt valfläsk till sina väljare. Smaskens! Men därefter står valet mellan två bittra ting. Vad är värst mellan att:

  1. Få lite indirekt stöd från SD
  2. Ge mycket direkt stöd till Socialdemokraterna?

I det uppskruvade debattklimat som råder så lär Centerns SD-motstånd väga tungt. Kanske att det isolerat väger tyngre än lojaliteten med borgerligheten?

Men det som fäller avgörandet är nog det stora pluset sist i raden över fördelar för C med att stycka Alliansen och ingå i en S-ledd regering. C går då från att vara ett Alliansparti i mängden till möjligheten att muta in en position som permanent vågmästare mellan ett vänsterblock och ett högerblock. Så länge C håller sig runt 10 procent av rösterna så har man en oerhört värdefull "corner" i politiken givet de övriga låsningar som finns.

Enda nackdelen för C med denna taktik är om L eller MP skulle få vind i seglen och kunna konkurrera med C om vågmästarrollen. Men det verkar dröja, för att uttrycka sig snällt.

Tills vidare ska vi nog räkna med att vi när dammet har lagt sig återigen har Stefan Löfven som statsminister och att MP är utbytta mot ett gäng väldigt nöjda C-ministrar.

Man kan ha många åsikter om detta men för börsen och näringslivet kan man tänka sig många sämre regeringar.

Läs även

Foto: Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X