X
Annons
X

Aaron Korewa: Natomotståndet splittrar (S)

I Natoutredningen från tankesmedjan Frivärld analyserar Aaron Korewa utanförskaparnas argument och konstaterar att målet för deras kampanj är att splittra (s). Här en kortversion.

Publicerad
Jens Stoltenberg (S) och Peter Hultqvist (S) är objekt för utanförskaparna i Natomotståndet.
Jens Stoltenberg (S) och Peter Hultqvist (S) är objekt för utanförskaparna i Natomotståndet. Foto: Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN

Det rör på sig i den svenska säkerhetspolitiska debatten. Efter Rysslands invasion av Ukraina och upprepade kränkningar av svenskt territorium har frågan om medlemskap i försvarsalliansen Nato aktualiserats. Under årets Folk- och försvarskonferens i Sälen presenterade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) en mätning som visar att stödet för svenskt Natomedlemskap har ökat till 49 procent och motståndet sjunkit till 34 procent. Trenden som MSB visade i förra årets mätning verkar hålla i sig.

I min rapport Natomotståndet i Sverige – vilka och varför? har jag granskat vilka argument motståndarna använder och hur de är organiserade. Till en början kan man konstatera att frågan engagerar; motståndarna har grupperat sig och tänker inte lämna ”walk over” i diskussionen.

I vad bottnar då Natomotståndet i Sverige? Jag har valt att använda mig av samma ramverk som den tidigare Moskvaambassadören Tomas Bertelman gör när han i sin statliga utredning om försvarssamarbeten talar om att motståndet har tre slags rötter: de politisk-taktiska, de ”romantiska” och de ”realistiska”.

Annons
X

De politisk-taktiska berör partiintressen. Hos Socialdemokraterna finns en oro över att Natomedlemskap riskerar att stöta bort väljare, skapa splittring i partiet eller i regeringen. De ”romantiska” rötterna bottnar i djupare identitetsfrågor. Det kan vara ett hyllande av bilden av det neutrala Sverige och FN som byggdes upp under Palme-åren. I det ingår en allmän pacifism, principiellt kärnvapenmotstånd och en dos antiamerikanism. De ”realistiska” argumenten har sin grund i att Sverige och Ryssland ligger där de ligger, och att ett Natomedlemskap skulle vara fel sätt att hantera vårt asymmetriska förhållande till Ryssland.

”Romantiska” argument dominerar hos Miljöpartiet och Vänstern. Ett av de vanligaste argumenten mot svenskt Natomedlemskap är att vi tvingas stationera kärnvapen på vårt territorium, trots att inga sådana vapen finns i Natoländerna Danmark och Norge. Det hävdas också att om vi går med i Nato skulle det göra det svårare för oss att bedriva fredspolitik och nedrustning, men det förklaras sällan varför vi inte skulle kunna göra det som länder som Norge, Nederländerna och Tyskland har gjort i decennier.

Inte heller tas upp varför vårt utanförskap inte har gjort Sverige särskilt mer framgångsrikt i fredspolitik än dessa länder. Vänsterpartiet lyfter ofta fram att det är problematiskt att alliera sig med USA, ibland med hänvisning till Bush-erans krig, men då glömmer man att Nato, som är en försvarsallians, inte hade något med Irakkriget att göra.

Även om ”romantiska” argument fortfarande har en stark ställning, exempelvis bland vänsterröster som Aftonbladet Kultur, kan man notera att det är de ”realistiska” som används allt mer, inte minst hos Socialdemokraterna. Vanligast här är påståendet att ett svenskt Natomedlemskap skulle ”öka spänningarna i vårt närområde” och att medlemskap i allianser riskerar att ”dra Sverige in i ett krig”. Dessa röster skulle ha lyssnat på Lettlands president Raimonds Vejonis som på årets Folk- och försvarskonferens förklarade att det är svaghet som provocerar rysk aggression. Det är inte heller sannolikt att Sverige skulle kunna stå utanför ett krig i vårt närområde med tanke på EU-medlemskapet och vår ensidiga solidaritetsförklaring.

Intressant är att notera en viss skillnad i kommunikationen kring Natorelaterade frågor mellan försvars- och utrikesdepartementet. Peter Hultqvist tycks, trots sitt uttalade Natomotstånd, förstå att Sverige bara kan försvaras tillsammans med andra och att vi därmed behöver samarbeten. Han röt nyligen till mot dem som påstår att värdlandsavtalet med Nato kan leda till att vi tvingas stationera kärnvapen i Sverige med orden ”lögn och förbannad dikt”.

Margot Wallström hör snarare hemma i det ”romantiska” lägret med sin ”feministiska utrikespolitik” och starka engagemang för en svensk plats i FN:s säkerhetsråd som marknadsfördes under sloganen Global commitment, independent voice, en klar återkoppling till den gamla identiteten under det kalla kriget. Även om vissa namnkunniga socialdemokrater, som Widar Andersson på Folkbladet, numera öppet stödjer svenskt Natomedlemskap, vill partiet troligen undvika en potentiellt uppslitande intern debatt om frågan.

Många av Natomotståndets ”usual suspects” som Sven Hirdman, Pierre Schori, Maj Britt Theorin har valt att engagera sig i olika grupper som exempelvis den så kallade ”Natoutredningen”. Det är en brokig skara före detta politiker, ämbetsmän och kulturpersonligheter. Ett framträdande namn i den gruppen är dramatikern Stina Oscarson som avvisar svenskt Natomedlemskap med att vi på förhand inte kan ta ställning ”till vem som är god och vem som är ond”. Det är svårt att ta sådan argumentation på allvar men det visar att även om ”realistiska” resonemang blir allt mer framträdande har de ”romantiska” fortfarande en stark ställning.

Glädjande är dock att det är realism som verkar få en framträdande roll i svensk Natodebatt. Dels ökar det seriositeten i samtalet och i en debatt med denna inramning väger ja-sidans argument mycket tyngre.

AARON KOREWA är säkerhetspolitisk skribent, knuten till Atlantic Council och Frivärld. Han är medredaktör för sajten natobloggen.se. Hans utredning om Natomotståndet i Sverige finns att läsa hos tankesmedjan Frivärld.

Redaktionens lyssnartips! I Studio Ett bemöter Katarina Tracz, tankesmedjan Frivärld, några av de myter som sprids i dramatikern Stina Oscarsons ”utredning” mot Nato.

Annons
X

Läs även

Annons
X
Annons
X

Jens Stoltenberg (S) och Peter Hultqvist (S) är objekt för utanförskaparna i Natomotståndet.

Foto: Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X