Annons

Stanfordteknik kan ladda mobilen på en minut

Nyheterna duggar tätt om nya tänkbara revolutioner inom mobilbatterier. Forskare över hela världen arbetar hårt med frågan. Men hur går det för dem egentligen?

En innovation som redan nått in i vårt vardagsliv är den trådlösa laddningen.

Våra mobiler blir smartare och smartare, vilket samtidigt innebär att batterierna snabbt laddas ur. Men hittills har laddningstiderna knappast utvecklats i samma takt som telefonerna. Kanske håller detta på att förändras.

SuperVooc tar en kvart

På mobilmässan Mobile World Congress i Barcelona presenterade kinesiska Oppo nyligen en prototyptelefon som laddar fullt på bara 15 minuter. Tekniken SuperVooc använder sig av en lågvoltspuls, som gör att telefonen håller sig kall under den snabba laddningen. Kapaciteten för Oppos batteri – som än så länge inte finns ute på marknaden – kommer dock att vara lägre än befintliga mobilbatterier

Stanford siktar på en minut

Ännu snabbare och ännu längre in i framtiden hittar vi aluminium-jon-cells-batteriet som utvecklas på Stanford-universitetet i USA, och som ska kunna laddas på en minut. Att byta ut dagens litium-jon-celler mot aluminium-dito är ingen ny tanke, men tidigare har det visat sig svårt att hitta material som klarar många laddningar. Med grafit i plus och minuspolen tror sig Stanford ha hittat rätt. Nästa hinder är att få ner storleken på batterierna. När den här lösningen finns ute på marknaden är oklart.

Trådlös laddning

En innovation som redan nått in i vårt vardagsliv är den trådlösa laddningen. På sju av Wayne´s Coffees kaféer i Stockholm har laddstationer installerats in i borden så att gäster kan fika och samtidigt ladda sina (Samsung-)telefoner, och på Ikea finns en hel serie trådlösa laddare för hemmet.

Nästa steg kan vara att batteriet förutom att lagra energi också är en del av konstruktionen. I så kallade strukturella batterier har materialet flera funktioner, till exempel som både skal och batteri. På så sätt skulle telefoner kunna bli mindre. Elbilar skulle kunna använda delar av karossen som batteri.

– Batteriet utgör en rätt stor del av en mobiltelefons volym och vikt, och om vi lyckas använda mindre material med hjälp av strukturella batterier kan vi vara mer energieffektiva i både produktion och drift, säger Göran Lindbergh, som är professor vid KTH.

Arbete mot konfliktmineraler

Apropå material. Utan grundämnena tenn, tantal och volfram stannar våra mobiltelefoner och datorer. Men brytningen av dessa och andra viktiga ämnen sker ofta under vidriga former. Eftersom intäkterna från brytningen bidragit till att hålla kriget igång i Demokratiska republiken Kongo, kallas dessa material för konfliktmineraler. Kanske ett hopp för framtiden på det här området kan vara EU-parlamentets beslut från i våras om obligatoriskt krav på företag att ta reda på ursprunget för alla mineraler som köps in. Utvecklingen av mobilens batterier rör sig framåt, men superbatterierna dröjer. Göran Lindbergh ser faktiskt istället en annan väg till bättre prestanda.

– Istället för pampiga lösningar tror jag snarare på att förbättra de existerande funktionerna i mobilen. Att till exempel utveckla skärmar som drar mindre energi, så att smartphones blir mer effektiva i sin drift. Här finns en parallell till datorernas utveckling, där fokus legat på att effektivisera processorerna och inte på att egentligen stärka själva batterierna.