1864: Militära segrar banade vägen för Lincoln

Mitt i brinnande inbördeskrig gick amerikanerna till valurnorna 1864. När krigslyckan vände för nordstaterna blev utsikterna för en andra presidentperiod för Abraham Lincoln allt bättre. Men presidenten, som räknas som en av USA:s främsta, fick inte bo kvar länge i Vita huset.

Publicerad
Grafik: Kalle Källström

Grafik: Kalle Källström

Illustration av mordet på Abraham Lincoln 1865.

Illustration av mordet på Abraham Lincoln 1865.

Foto: IBL
Annons

Till en början såg det mörkt ut för den sittande presidenten republikanen Abraham Lincoln. Han var själv övertygad om att han skulle förlora valet. Inbördeskriget rasade för fullt och under sommarmånaderna innan valet 1864 hade fler än 63 000 nordstatssoldater dödats, sårats eller rapporterats saknade i strider. Militära nederlag i slagen vid Mansfield och Cold Harbor satte käppar i hjulet för hans kampanj men Unionens (nordstaternas) seger i Atlanta fick utsikterna att se bättre ut, både för kriget och för Lincoln.

Demokraterna var kraftigt splittrade i två falanger: krigs-demokrater och freds-demokrater. De senare ville ha fred i kriget mot Konfederationen till varje pris medan krigs-demokraterna ville fortsätta kriget för att få sydstaterna att återigen ansluta sig till USA. Freds-demokraten George B McClellan valdes i Demokraternas kongress i Lincolns hemstat Illinois men nordstaternas erövring av Atlanta fick även honom att innan valet förespråka en militär vinst framför fredsförhandlingar.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons