RecensionNya filmer
Viktigaste frågan obesvarad i film om georgiskt trauma
Händelserna som skakade Sovjetunionen 1983, då en grupp unga i Georgien kapade ett plan för att fly förtrycket, skildras i dramathrillern ”Gisslan”. Filmen bygger vackra stämningar men lämnar en väsentlig fråga därhän.
Hur kunde de – välartade, välutbildade unga personer från medelklassen – sätta oskyldiga människors liv på spel? Frågeställningen har hörts förr, inte minst inom konsten och populärkulturen, med en underliggande tes att missnöje gror och uppror föds främst hos de sämre bemedlade, inte hos bourgeoisien.
Den georgiska dramathrillern ”Gisslan” är baserad på händelser som skakade Sovjetunionen 1983, då en grupp unga privilegierade i delrepubliken Georgien bestämde sig för att kapa ett inrikesplan från Tbilisi med målet att ta sig utomlands, fly förtrycket för gott. De ödesdigra följderna, som filmen aldrig gör någon hemlighet av, innebar dödade piloter, dödade passagerare och dödade gärningsmän – samt senare, när rättsväsendet sagt sitt, ännu några avrättade nergrävda på okänd mark. Händelsen blev ett landstrauma som än i dag är föremål för kontrovers.