RecensionNya biografier
Osminkad sanning om kulturelitens rumlande
Utifrån Tora Dahls hemligstämplade dagböcker framkallar Jesper Högström en lysande tidsskildring, utan romantik. Beskrivningen av 1930-talets litterära parnass sätter metoo i ett historiskt ljus.
Vilken soppa! Ett halvlångt liv bland författare har lärt mig mycket om fylleri och skörlevnad, ändå bleknar allt i jämförelse med ruljansen hemma hos Knut Jaensson och Tora Dahl på Lidingö. Deras villa på Parkvägen blev under 1930-talet mötesplats för alla de unga författare som snart skulle äga parnassen – och hölja perioden i ett romantiskt skimmer. Först nu framtonar den osminkade sanningen.
Jesper Högström var egentligen på jakt efter något annat när han fann dagböckerna. Tora Dahl (1886–1982) hade bestämt att ingen skulle få läsa dem förrän långt efter hennes död; när Kungliga Biblioteket 1994 bröt förseglingen var dock ingen intresserad, egendomligt nog. Innehållet är högintressant i flera avseenden, inte bara som skvaller. Framför allt ger dessa dagböcker inblick i Dahls egen väg som författare.