Swedish Grace lika inne nu som på 1920-talet

Såväl Swedish Grace som art déco nådde sin höjdpunkt på Parisutställningen 1925 – och bägge stilarna är omåttligt populära i dag.

Publicerad
Louise Adelborg var en av Rörstrands mest tongivande formgivare. Art déco-brosch i platina med gammalslipade diamanter och blå safirer till höger. Den höga kvaliteten, det geometriska formspråket och de ädla stenarnas kontrasterande färger är typiskt för Swedish Grace.

Louise Adelborg var en av Rörstrands mest tongivande formgivare. Art déco-brosch i platina med gammalslipade diamanter och blå safirer till höger. Den höga kvaliteten, det geometriska formspråket och de ädla stenarnas kontrasterande färger är typiskt för Swedish Grace.

Trädgårdsurnor i gjutjärn av Anna Petrus för Näfveqvarn. Modellen formgiven till Parisutställningen 1925. Flera urnor staplade på varandra användes som kolonner i den svenska paviljongen.

Trädgårdsurnor i gjutjärn av Anna Petrus för Näfveqvarn. Modellen formgiven till Parisutställningen 1925. Flera urnor staplade på varandra användes som kolonner i den svenska paviljongen.

Foto: Per Myrehed
Annons

Swedish Grace och art déco är benämningen på två delvis parallella stilar som bägge nådde sin höjdpunkt på världsutställningen i Paris 1925. Lite förenklat brukar Swedish Grace räknas som den svenska motsvarigheten till art déco. Gemensamt för bägge strömningarna var nya uttryck och hög kvalitet, både vad gällde utförande och estetik. Men medan art déco gärna framhävde de exklusiva materialen var lyx någonting underordnat i den svenska stilen.

Själva uttrycket myntades av den engelske journalisten Philip Morton Shand när han i en artikel i The Architectural Review kritiserade den engelska avdelningen på Parisutställningen. För att belysa sin ståndpunkt drog han paralleller med det svenska konsthantverket och menade att svenskarna förmått att kombinera det bästa från neoklassicismen med art déco – och dessutom adderat typiskt svenska drag.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons