Biblisk skräck skrämmer och lindrar i utsatta tider
I tider av krig, hungersnöd eller pandemier har apokalyptiska visioner frodats. Berättelserna var en tidig form av skräcklitteratur som gav konturer åt lidandet och i någon mån gjorde det mer uthärdligt. Men ända in i modern tid har apokalyptiska texter också fungerat som motståndslitteratur mot förtryckare.
Det gångna året har varit näringsrikt för den som har smak för apokalyptik. Helvetesliknande bränder, gräshoppsinvasioner och på allt detta en svår pandemi – alla tre klassiska motiv i den kristna apokalyptiken. Föga förvånande svämmar nätet just nu över av domedagspredikanter som tyder tidens tecken för den som är redo att lystra. Utläggningarna varierar, från vidlyftiga spekulationer om att viruset är djävulens trick för att sabotera Donald Trumps återvalskampanj till mer nogsamma försök att visa hur Uppenbarelsebokens tal om de sju sigillen svarar mot pågående vedermödor. Särskilt mycket tankeenergi ägnas åt det fjärde sigillet. Om detta berättas i bokens sjätte kapitel att när det bryts så kommer Döden att dra in över jorden på en gulblek häst och med svält och pest utplåna stora delar av mänskligheten.