Jan Stolpe:På spaning efter ett mästerverk i vardande

Marcel Proust (1871–1922) tog kraftigt spjärn mot den litteratursyn som personifierades av Charles-Augustin Sainte-Beuve (1804–1869).
Marcel Proust (1871–1922) tog kraftigt spjärn mot den litteratursyn som personifierades av Charles-Augustin Sainte-Beuve (1804–1869). Foto: TT

”För var dag tillmäter jag intellektet allt mindre värde.” Så inleds Marcel Prousts anteckningsböcker, ”Mot Sainte-Beuve”. De kan läsas som förstudier och en programförklaring till hans epokgörande författarskap – inklusive en scen där rostat bröd, snarare än en madeleinekaka, väcker minnena till liv.

Jan Stolpe
Publicerad
Annons

Det blev stor uppståndelse när Bernard de Fallois år 1954 publicerade en volym med efterlämnade anteckningar av Marcel Proust. ”Contre Sainte-Beuve” var titeln. Boken visade sig innehålla litteraturkritiska essäer eller utkast till sådana, men också ett stort skönlitterärt material. Två år tidigare hade Fallois publicerat manuskriptet till Prousts utvecklingsroman ”Jean Santeuil”, som författaren hade förkastat. Det var ett regelrätt romanförsök, men i den nya volymen växlar materialet mellan essä och roman och en del av texterna vandrar också på ett trevande sätt mellan de båda genrerna. Mycket är skisser, obearbetade sådana. Några gånger tar Proust upp ett tidigare utkast, börjar från början med samma fras men styr sedan av åt ett nytt håll. På många ställen gör han avbrott mitt i en mening, och när han ska citera något kan han nöja sig med att ange inledningsordet eller bara markera plats för den avsedda texten.

Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons