Allt fler EU-medborgare lämnar Storbritannien

Över 100 000 EU-medborgare har lämnat Storbritannien under det senaste året. Samtidigt har invandringen från EU minskat. I de brittiska medierna kallar man det brexodus.

Charlotta Buxton
Uppdaterad
Publicerad
Annons
Många är oroliga över vad som ska hända om många EU-medborgare lämnar efter Brexit. Foto: Wheatley/ IBL

LONDON Utvandringen av EU-medborgare från Storbritannien har börjat. Enligt statistikbyrån Office for National Statistics lämnade 122 000 EU-medborgare Storbritannien mellan mars 2016 och mars 2017. En tredjedel fler än föregående år.

Det oroar bland annat företagsvärlden som slår larm om kompetensflykt. Organisationen Institute of Directors har varnat att utflyttningen och den minskande invandringen kan leda till ”akut brist på arbetskraft.” Särskilt hälsovården, it-branschen, serviceindustrin och jordbruken är beroende av invandringen från EU.

Enligt lobbygruppen 3million, som representerar EU-medborgare i Storbritannien, är det ingen överraskning att så många valt att lämna landet. De anser att det är osäkerheten kring medborgarnas framtida status i Storbritannien som fått många att bestämma sig för att flytta.

Annons
Annons

Under året efter brexit-omröstningen har antalet rapporter om hatbrott ökat. Också det har fått många EU-medborgare att reflektera över sin framtid i Storbritannien.

Särskilt invandringen från Östeuropa har minskat. Under året innan brexit-omröstningen flyttade 40 000 från de så kallade EU8-länderna, Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien och Slovenien till Storbritannien. Mellan mars 2016 och 2017 hade antalet sjunkit till 7 000. Det låga pundet anses också vara en bidragande faktor till att invandringen från Östeuropa minskat.

En studie av rådgivningsföretaget KPMG visar att 55 procent av alla EU-medborgare i Storbritannien som doktorerat överväger att lämna landet efter brexit. De uppskattar att närmare en miljon EU-medborgare funderar på att flytta bort. Det starkaste skälet till flytten är att EU-medborgarna inte längre känner sig välkomna i Storbritannien.

Under sommaren fick närmare 100 EU-medborgare i Storbritannien brev av inrikesministeriet där de ombads lämna landet. Om de inte gjorde det skulle de utvisas. En av personerna som fick brevet var den finländska akademikern Eva Johanna Holmberg. Hon har ett femårigt kontrakt som gästforskare på Queen Mary University i London, har bott i Storbritannien i ett år och är gift med en britt. Holmberg fick veta att hon hade en månad på sig att lämna landet, annars kunde hon ”anhållas enligt the Immigration Act” och utvisas.

Eva Johanna Holmberg ansökte om uppehållsrätt i mars men hennes ansökan fick avslag eftersom hennes arbetsgivare, Helsingfors Universitet, inte är en brittisk arbetsgivare.

Annons
Annons
Premiärministern Theresa May bad om ursäkt för deporteringsbreven. Foto: Frank Augstein/TT

Enligt inrikesministeriet hade breven skickats ut av misstag. Premiärminister Theresa May bad om ursäkt och försäkrade att EU-medborgarnas status inte förändrats.

Eva Johanna Holmberg och de andra EU-medborgarna som hotats av utvisning uppmanades att strunta i breven, men Holmberg hade redan lagt ut närmare 40 000 kronor för att få hjälp av en jurist. Inrikesministeriet ersatte kostnaderna.

Trots att regeringen under sommaren lovade att EU-medborgarna i Storbritannien får stanna efter brexit, upplever många att framtiden är osäker. Det finns fortfarande frågetecken kring regeringens förslag om så kallad ”settled status”.

Efter brexit måste EU-medborgarna i Storbritannien ansöka om att få denna status. Det ger dem rätt att bo kvar i Storbritannien, men de som lämnar landet för en längre period förlorar rätten att komma tillbaka utan visum.

Nettoinvandringen till Storbritannien minskade med 81 000 till 246 000 mellan mars 2016 och 2017. Invandringen från EU minskade med 51 000. Trots att den senaste statistiken oroar företagsvärlden är den brittiska regeringen nöjd, enligt dem är trenden ”lovande”.

Regeringen håller fast vid sitt mål att minska på nettoinvandringen till mindre än 100 000 per år. Det är ett mål som får hård kritik av bland andra den före detta finansministern George Osborne. Enligt honom är målet orealistiskt och understöds inte av någon av toppministrarna i regeringen.

Annons
Annons
Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons