Miljardbudgeten – det kan du få i plånboken

Hundralappar till låg- och medelinkomsttagare

Regeringen föreslår en skattesänkning med fokus på låg- och medelinkomsttagare. Förslaget innebär i genomsnitt drygt 1 300 kronor per år för en person med lägsta heltidslön enligt kollektivavtal.

– Det är en bred åtgärd, som i praktiken rör sig om en hundralapp mer i månaden, och kommer därför få måttligt genomslag i plånboken, säger Américo Fernández, privatekonom på SEB och tillägger:

– Trots måttlig skattesänkning träffar det hushåll som i högre utsträckning kommer att konsumera framför spara, vilket är precis det man vill efter en kris. Nu vill man öka konsumtionen.

Han ser ett ökat fokus på stöd till hushåll i årets budget efter pandemin och en lång tid med fokus på näringslivet och företagsstöd.

– Än så länge är budgeten ganska spretig med små förändringar. Det man kan se är att stöden riktas mot de med svagare ställning på arbetsmarknaden, säger han och lägger till:

– Det rör sig om pensionärer, arbetslösa och personer i sjukförsäkringssystemet. Grupper som under pandemin inte tagit del av en stigande börs och bostadsmarknad i samma utsträckning som andra.

Lägre skatt på sjuk- och aktivitetsersättning

Ett annat förslag är att minska skatteklyftan mellan arbetslön och sjuk- och aktivitetsersättningar.

I genomsnitt betalar en person med sjuk- eller aktivitetsersättning ungefär 10 000 kronor mer i skatt än en person med samma inkomstnivå som har ett arbete. Regeringen vill nu sänka skatten på ersättningarna.

– Detta ger en rejäl plånbokseffekt, och beror på två steg. Dels minskar skatten och dels höjs garantinivån. Därmed kan det bli uppemot 1 500 kronor mer i fickan i månaden, säger Américo Fernández.

Höjt bostadstillägg för pensionärer

Regeringen föreslår en höjning av bostadstillägget. Förslaget innebär att konsumtionsstödet i bostadstillägget höjs med 200 kronor för ogifta, och 100 kronor för gifta, och att taket för bostadstillägget höjs från 7 000 till 7 500 kronor.

I praktiken innebär det att de som har en boendekostnad under 7 000 kronor kan få en ökning på bostadstillägget med 200 kronor per månad. För de med bostadskostnad på 7 500 kronor eller mer ökar tillägget med som mest 450 kronor per månad.

Trygghetspension för äldre med sjukersättning

Det ska bli lättare att få sjukersättning för den som närmar sig pension, föreslår regeringen. I stället för att få sin arbetsförmåga bedömd mot normalt förekommande arbete ska de bedömas mot arbeten som de har erfarenhet av. Det nya förslaget om så kallad trygghetspension, innebär att det ska bli lättare att få sjukersättning fram tills 65 år.

– Det är en förändring som kommer att hjälpa på sikt, eftersom de inte behöver ta ut sin pension i förtid, säger Américo Fernández.

Höjt underhållsstöd till ensamstående

Underhållsstödet för ensamstående föräldrar till barn som är 7 till 10 år föreslås höjas med 150 kronor per månad.

– En reform som är långt ifrån ny, men som kontinuerligt förändras. Den nya förändringen innebär extra stöd till ensamstående med småbarn, och för dem kan dessa pengar göra skillnad, säger Américo Fernández.

Höjd sjukpenning för dem som tjänar mest

Regeringen vill även höja taket för sjukpenningen och att tiden för rehabilitering ska förlängas. Inkomsttaket förelås höjas från och med första januari nästa år från 8 till 10 prisbasbelopp. I praktiken innebär det att den maximala sjukpenningen per dag kommer att öka från 821 kronor till 1 027 kronor.

I genomsnitt ökar sjukpenningen då med ungefär 9 200 kronor per år.

Andra förslag är att förlänga sjukpenningen även om rehabiliteringen övergår 365 dagar. Dessutom ska det bli lättare för personer med sjukskrivning att arbeta deltid.

Förlängt anstånd för coronadrabbade företag

Företag som drabbas ekonomiskt av coronaviruset kan ansöka om tillfälligt anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms. Under pandemin har ungefär 51 000 företag beviljats anstånd med inbetalning av skatt och moms. Det rör sig om cirka 54 miljarder kronor, varav nästan hälften har betalats in. Resten skulle ha betalats in senast i mars och april nästa år.

Men nu föreslår regeringen att återbetalningstiden förlängs med 15 månader, om man följer en avbetalningsplan. På så sätt vill regeringen ge företag mer tid på sig att återhämta sig från krisen och komma tillbaka till en normal lönsamhet.

Billigare anställa sommarjobbare

För att stödja återhämtningen och stötta företag ur krisen vill regeringen återinföra den tillfälliga sänkningen av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar även under nästa sommar. Småföretagare kan även se fram emot att omsättningsgränsen för momsbefrielse höjs från 30 000 kronor till 80 000 kronor per år.

Vilande företag ska även få förlängda lättnader genom undantag från 5-årsregeln.

Men enligt Américo Fernández på SEB saknas det hittills tydliga budgetförslag till småföretagare.

– Det är en grupp som i ganska liten utsträckning tagit del av krisstöden under pandemin, säger han.

Studiestöd för vuxna

Regeringen vill även införa ett nytt studiestöd från och med 2023 som ska göra det lättare för vuxna mitt i arbetslivet att utbilda sig och byta yrkesbana. Studiestödet består av bidrag och lån, och ska för de allra flesta motsvara cirka 80 procent av den befintliga lönen.

För att vara berättigad stödet ska man ha jobbat minst halvtid i åtta av de senaste fjorton åren, och av dessa måste minst tolv månader vara under de senaste två åren.

Det nya studiestödet ska finansieras genom att höja räntan med 0,5–0,6 procentenheter för alla med studielån. Återbetalningstiden förlängs därmed ett år i genomsnitt.

Skattelättnader vid tillfälliga uppdrag på annan ort

Regeringen föreslår skattelättnader vid tillfälliga uppdrag på annan ort. Det innebär att de som har tillfälliga uppdrag eller anställningar långt hemifrån ska få skattefri ersättning för till exempel boende och mat.

Förslaget omfattar dels personer som blir korttidsanställda av företag, dels personer som blir tillfälligt anställda hos offentlig arbetsgivare för att hjälpa till vid specifika händelser, till exempel olyckor, kriser eller krig.

Reklamskatten slopas för idrottsföreningar

Regeringen vill slopa reklamskatten för de 1 600 idrottsföreningarna, som i dagsläget betalar cirka 45 miljoner kronor i reklamskatt årligen. Åtgärden beräknas minska skatteintäkterna med omkring 100 miljoner per år.