RecensionTeater
Utsattheten berör i överlastad Bergman
Ingmar Bergmans strama kammarspel ”Tystnaden” blir på scenen ett mångordigt, dubbelexponerat drama med extra allt. Det estetiskt avancerade tar över och stjäl fokus från mötet mellan skådespelarna, med publiken.
Sara Granath
Publicerad
Ingmar Bergman påstod en gång att det var ungefär sju(?) repliker i hans film ”Tystnaden”. I själva verket är det många fler. Och i Mark O’Hallorans fria bearbetning är det ännu fler.
När Bush Moukarzel regisserar denna pratsamma tystnad på scenen läggs många lager på ursprungshistorien.
Laddar…