ANNONS
Scrolla ner till SvDScrolla ner till SvD

RecensionScenvår 2018

HemsjukaNär hemlängtan får kropp rörs hjärterötterna

Rasmus Lindgren och Sandra Medina i ”Hemsjuka”.
Rasmus Lindgren och Sandra Medina i ”Hemsjuka”. Foto: Lina Ikse

Nostalgi som sjukdomsdiagnos är avstamp för Lumors ”Hemsjuka”. Föreställningen börjar i trevande inåtvändhet, men temperaturen stiger rejält fram till slutets katastrof.

Sara Granath
Publicerad
Annons

Från början finns de där, skådespelarna. Bakom dem en pall, lastad med lådor och plastsäckar. Vad som helst kan hända. Men det dröjer.

Laget bakom ”Hemsjuka” beter sig som osäkra höjdhoppare som laddar inför sin insats. Men det är inte laddningen vi vill se, utan själva hoppet. Så när Sandra Medina bryter det litet tysta, inåtvända samspråket med Rasmus Lindgren och går in i en roll med full kraft är det en stor lättnad. Då händer det verkligen något på scenen, teater!

Laddar…