Forte: Därför främjar vi jämställd forskningsfinansiering

Foto: Jon Willén / TT

Med anledning av Ivar Arpis granskning av de forskningsfinansierande myndigheterna (del 1 och del 2) har följande replik inkommit från forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte):

Publicerad
Annons

För Forte är det självklart att kvinnor och män ska ha samma möjligheter till en karriär som forskare. Lika självklart är det att Forte stödjer forskning av högsta vetenskapliga kvalitet. Arpi menar att det är en motsättning mellan dessa målsättningar, men det håller Forte inte med om.

När Arpi skriver att forskningsråden ”sätter upp kvantitativa mått på hur många kvinnliga forskare som får bidrag” framstår det som att bidragen könskvoteras. Så är inte fallet. Vi arbetar för att de bästa forskarna och de mest lovande forskningsprojekten ska få stöd – oavsett kön.

Det finns ett stort antal internationella och nationella studier (inte minst Wennerås och Wolds klassiska artikel) som visar hur omedveten diskriminering förekommer i bedömningsprocesser, genom föreställningar vi alla bär med oss. Personerna i Fortes beredningsgrupper är tillsatta utifrån sin vetenskapliga kompetens – men de är också människor. För att inte irrelevanta föreställningar ska ge utslag i bedömningen krävs rättssäkra processer, kunskap och medvetenhet.

Annons
Annons

Vad gäller innehållet i forskningen så är ett genus- och mångfaldsperspektiv definitivt en fråga om kvalitet. Att säkerställa att hela befolkningen – inte bara vissa grupper – tas i beaktande i forskning är också en demokratisk fråga. Det bidrar också till att minska avståndet mellan forskningen och det omgivande samhället och att öka nyttiggörandet.

Fortes verksamhet utgår från vår vision om ett mer jämlikt, inkluderande och hållbart samhälle. Att vi ska främja jämställdhet mellan kvinnor och män är en del av Fortes instruktion sedan långt innan vi fick uppdraget om jämställdhetsintegring. Vårt arbete för en jämställd finansieringsprocess är inget nödvändigt ont. Det tar vi oss an med stolthet och stort engagemang.

Ethel Forsberg,

generaldirektör, Forte

Ivar Arpi svarar direkt:

I sin handlingsplan för jämställdhetsintegrering förklarar Forte att det numera är obligatoriskt att ange vilket genusperspektiv man har när man ansöker om forskningspengar. Utöver det ska "den forskning som finansieras av Forte ha ett genus/jämställdhetsperspektiv i 75 procent av projekten senast 2018."

Forte skriver i sin replik: ”Vad gäller innehållet i forskningen så är ett genus- och mångfaldsperspektiv definitivt en fråga om kvalitet. Att säkerställa att hela befolkningen – inte bara vissa grupper – tas i beaktande i forskning är också en demokratisk fråga.”

Blir kvaliteten på forskningen högre om man tror att kön är något som görs, inte något man föds med? För det är vad ”genus” betyder. Är det viktigare med det perspektivet än andra? Varför då? Och varför ska ett forskningsråd styra forskningens innehåll mot mer genus? Det är svårt att se hur det skulle tjäna vetenskapen.

Annons
Annons
Mer från Startsidan
Annons
Annons